Vindkraftens effekt på Nordsjön månaderna juni och oktober
Här är alla länder med möllor på Nordsjön med. Danmark och Tyskland har dessutom några på Östersjön söder om Skåne.
Här syns tydligt skillnaden mellan det vackra vädret i juni och den blåsiga oktober.
I juni nås den maximala effekten 14 GW vid ett tillfälle, den 6:e, men under nästan två veckor blir medeleffekten c:a 3 GW. Då ingår nästan två dagar med effekten c:a 0,3 GW. För elmarknadens del kan detta likställas med NOLL.
I oktober är höstvindarna mera pålitliga. Vid fyra tillfällen nås 16 GW, men även här blir effekten LÄGRE ÄN EN GW vid ett tillfälle.
VATTENFALL bygger en vindkraftpark söder om Trelleborg.
Den byggs på Kriegers Flak och väntas vara i drift 2027. Den skall tillförsäkra Skåne pålitlig el sedan två reaktorer i Ringhals blivit avvecklade 2021. Men den kan ju inte bli mera pålitlig än blåsten. . .
Varifrån skall elen komma när det inte blåser på Kriegers Flak ?
Ännu mer prekärt är läget 2021 – 2027
Då har reaktorerna stoppats. Kriegers Flak finns inte. OCH det är inte säkert att den ständigt krånglande “Sydvästlänken” kan transmittera någon ström från Övre Norrland.
Varifrån skall elen då komma ? Blir det dieselgeneratorer ? Bara till prioriterade kunder ?
Vilken journalist ställer de ansvariga till svars med dessa konkreta frågor ?
Oceans comprise 70 % of global surface and have depths of 11 km
The average depth is supposed to be about 4,5 km. This means they have an enormous volume which contains very large amounts of carbon dioxide, 50 times as much as the atmosphere. The amount originating from our use of carbon based fuels is supposed to be one twentieth or one hundredth of the atmospheric content. The oceans contain some thousand times more.
The professors Ole Humlum and Jan-Erik Solheim plus Kjell Stordahlen, expert in statistics and forecasts, have convincingly shown that the content of carbon dioxide in the air follows the temperature in the surface water of oceans with a delay of about 12 months. As the temperature rises, the oceans emit some of the gas. As the temperature drops, the oceans absorb some. And there is a constant turnover of vast volumes: The oceans at the equator emit carbon dioxide, which is absorbed by the oceans closer to the poles.
Over this long-term process lie regular fluctuations depending on the growing season in the northern hemisphere.
No Corona effect
I was as surprised as many others that the content of carbon dioxide in the air increased just as usual despite the fact that human emissions decreased by an estimated 6 – 11%. This is of course mainly due to the fact that human emissions are small compared to the natural cycles. But I thought something would be noticed.
Maybe, it should not be noticeable?
Suddenly the thought struck me: Maybe I should not be able to notice it? Because there will be no difference? Because the oceans emit what we do not emit?
At a given temperature, the oceans are at equilibrium with a certain content in the air. They emit and absorb carbon dioxide to maintain this equilibrium. If we emit carbon dioxide, the oceans do not need to emit as much. And vice versa.
Human emissions are compensated by the oceans, so they CANNOT AFFECT the atmos-pheric carbon dioxide content. In the long run. “Climate” concerns time spans of 60+ years.
The oceans notice no difference between their own carbon dioxide and that which comes from us, plants or volcanoes.
Logical consequences
Then the hypothesis of the IPCC falls. Unequivocally ! They have confused cause and effect.
We can burn as much as we want. The emissions go down into the oceans, where their pH is buffered by all the limestone in which the oceans rest.
CCS, Carbon Capture and Storage with the intention of storing carbon dioxide in old boreholes for natural gas or oil is meaningless. It does not affect the concentration in the air.
Lastbilar matade med el från luftledningar har provats utanför Sandviken
Testet avbröts ganska snart.
+ – + – + – +
Inte bara personbilar utan också last- och transportbilar, bussar, traktorer, entreprenadmaskiner, motorcyklar och andra fordon skall enligt rådande svensk och europeisk politik i framtiden köras med elmotorer.
För detta talar elmotorns höga effektivitet. Den är liten, kompakt och lätt med få rörliga delar och hög effekt till lågt pris. Dessa fördelar väger tyngre ju större och tyngre själva fordonet är.
Mot eldrift talar däremot själva elektriciteten. Dels hur den ofta produceras och distribueras, dels hur den förs till varje enskilt fordon och dels hur den kan hållas tillgänglig i fordonet under under färd.
Elektricitet kan produceras på flera sätt:
Turbiner, drivna av vatten-, kol-, olje-, gas- eller vindkraft
Solenergi genom solceller
Kärnenergi som också driver turbiner.
Elektricitet kan antingen
lagras i batterier i fordonet,
överföras till fordonet via ledning uppifrån eller nedifrån utan ledning,
produceras i bränsleceller i fordonet.
Under överskådlig tid tillgänglig batteriteknik är litium/jon, samma som i datorer, mobiltelefoner och hemelektronik. I fordon mäter man deras effekt i kilowatt, kW, och deras energiinnehåll i kilowatt-timmar, kWh.
Varje kWh batterikapacitet väger ca 7 kg. I daglig körning drar gängse elbilar uppåt 2 kWh per mil. För 30 mil krävs alltså 60 kWh, som väger 420 kg. Det motsvarar en vanlig bils hela nyttolast av förare, passagerare och bagage.
Lastbilar drar 3-4 liter diesel per mil. Med elmotor och batteridrift skulle de dra 10-15 kWh per mil. Enligt Volvo körs nära hälften av europeiska transporter minst 50 mil. Det skulle alltså kräva 500-750 kWh batterier med total vikt 3,5-5,3 ton.
Sådana batterier tar både volym och vikt från lastbilens transportförmåga. Med gängse marknadspris runt 1.500 kr per kWh (Bloomberg) skulle de kosta runt en miljon kronor. Det är nästan lika mycket som en ny dragbil utan släp.
Långtradare har ofta två tankar om minst 300-400 liter var. Moderna långtradare i jämn fart drar bara runt 3 liter per mil. Tankarna räcker alltså för 200-270 mil.
Samma räckvidd utan laddning skulle kräva 2.000-4.000 kWh batterikapacitet. Den väger 14-28 ton, tar enorm plats i fordonet och skulle kosta 3-6 miljoner kronor att köpa.
Inte att tänka på. Batteridrivna lastbilar kan därför bara tänkas för korta, bestämda rutter som t. ex. leveranser i tätorter och transporter för byggen och gruvor. Både Scania och Volvo har redan teknik för sådana fordon.
Bränsleceller för elproduktion direkt i fordonet måste ha ett bränsle. Det kan vara bio- eller naturgas (metan). Sådan är redan i sig ett bränsle och kan driva en förbränningsmotor direkt utan omväg via bränslecell med förluster på vägen.
Bränsleceller kan också drivas med vätgas. Då blir restprodukten bara vattenånga. Men vätgas finns inte i naturen utan måste först produceras. Det kan göras med natur- eller biogas som råvara – som ju också kan användas direkt som bränsle i en förbränningsmotor.
Till riskerna hör att vätgas är lättast av alla grundämnen och mycket flyktig. Den kan tränga igenom andra ämnen och är mycket eldfarlig med explosionsrisk i kontakt med syre.
Därför finns knappast någon svensk kommersiell marknad för vätgas för fordon. Tankställen finns i Sandviken, på Arlanda, i Mariestad och Göteborg. Att skapa en svensk infrastruktur för vätgas är dyrt, svårt, farligt och tidsödande.
Scania avstår från vätgasfordon, eftersom befintlig el används för att tillverka gas som sedan skall bli el igen i bilen. Volvo har däremot vätgasfordon framme. Båda vidareutvecklar sina dieselmotorer för ännu effektivare drift. För långtradare med 40 tons EU-last är de nu nere på runt 2,5 liter per mil för nya bilar i jämn fart.
I ljuset av det är det svårt att hävda att batteri- eller vätgasdrift skulle vara bättre.
Haven täcker 70 % av jordens yta och har ett djup ner till 11 km
Genomsnittliga djupet lär vara c:a 4,5 km. Det blir en enormt stor volym, som innehåller mycket stora mängder koldioxid, 50 ggr vad som finns i atmosfären. Därav uppskattas den mängd som kommer från vår förbränning till storleksordningen en tjugondel eller hundradel. Havens innehåll är alltså flera tusen gånger större.
Professorerna Ole Humlum och Jan-Erik Solheim samt Kjell Stordahl har övertygande visat att halten koldioxid i luften följer temperaturen i havens ytvatten med en fördröjning av c:a 12 månader. Stiger temperaturen, gasar haven ut mera av gasen. Sjunker temperaturen, absorberar haven mer av gasen. Och det pågår en ständig omsättning av stora volymer: Haven vid ekvatorn gasar ut koldioxid, som absorberas av haven närmare polerna.
Över denna långsiktiga process ligger regelbundna svängningar beroende på norra halvklotets växtsäsong.
Ingen Corona-effekt
Jag blev lika förvånad som många andra över att halten av koldioxid i luften ökat precis som vanligt trots att de mänskliga utsläppen minskat uppskattningsvis 6 – 11 %. Det beror naturligtvis främst på att de mänskliga utsläppen är små jämfört med de naturliga kretsloppen. Men jag tyckte att något borde märkas.
Det kan kanske inte märkas ?
Plötsligt slog mig tanken: Det är kanske så att man inte KAN märka det ? Så att det inte blir någon skillnad ? Så att haven släpper ut det vi inte släpper ut ?
Vid en given temperatur har haven jämvikt med en viss halt i luften. De gasar ut respektive absorberar koldioxid för att upprätthålla jämvikten. Om vi släpper ut koldioxid, behöver haven inte gasa ut så mycket för att upprätthålla den jämvikten. Och vice versa.
Riktigt så enkelt är det förstås inte. Halten i luften ändras ständigt med växtsäsongen på norra halvklotet, vilket betyder att balans aldrig råder. Men principen i min tanke ovan bör ändå gälla på lång sikt: Människans utsläpp kompenseras av haven, så att de INTE KAN PÅVERKA atmosfärens halt av koldioxid.
Haven märker ingen skillnad på sin egen koldioxid och den som kommer från oss, växter eller vulkaner.
Logiska följder
Då faller IPCC:s hypotes.
Vi kan elda så mycket vi vill. Utsläppen går ner i haven, där deras pH buffras av all kalksten som haven vilar i.
CCS, Carbon Capture and Storage med avsikt att lagra undan koldioxid i gamla borrhål för naturgas och olja är meningslöst. Det påverkar inte halten i luften.
Politik ska naturligtvis grundas i en ideologisk övertygelse om samhällets utveckling. När ideologi bortser från vetenskapen och verkligheten blir det samhällsskadligt.
Nu är hundra procent förnybart den ideologiska kompassen. Då ska vi inte ha kärnkraft. Då ska vi bygga vindkraft och solpaneler. Mest vind och minst protester blir det i Norrland.
Med modernt språkbruk – man såg det inte komma. Stora problem måste hanteras skyndsamt och oplanerat.
Vi börjar med att bestämma att vindkraft ska vi ha som den stora elförsörjningen och kärnkraften trängs ut. Redan på Maud Olofssons tid som minister bestämde man sig för det största vindkraftprojektet, 1100 turbiner i Markbygden. Nu eftersträvas 100 TWh/år.
Kärnkraft i söder avvecklas. Vindkraften ska ersätta. Då hände det att elförsörjningen i Skåne hamnar nära kollaps mitt i sommaren vid vindstilla. Ringhals 1 och det fossileldade reservkraftverket i Karlshamn måste startas för att hålla stabiliteten i nätet. Verkligheten är redan ikapp.
Nu inser man att vi saknar överföringskapacitet i stamnätet söderut där konsumenterna finns. Det blir prioritet att bygga ut. Men det tar lång tid. Borde naturligtvis varit gjort först. Får ju inte vara en överraskning.
Det blir gott om klimatkorrekt el i Norrland. Serverhallar för globala företag. Northvolts jättesatsning på batteriproduktion till elbilar. Lockas med att slippa energiskatt på el. Men de behöver säker tillgång till stabil el. Ett par TWh. Flaggskeppet Hybrit, koldioxidfri stålproduktion, behöver också stabil eltillgång. 15 TWh. Sammanlagt ett nytt elbehov i norr motsvarande minst två reaktorer med Ringhals effekt.
Nästa insikt överraskar då politikerna. Den där stora produktionen av förnybar el som skulle överföras med nytt stamnät söderut behöver ju vara kvar i Norrland, elprisområde SE1. Eftersom vindkraft är en betydande del av produktionen där kommer de att bli beroende av import när det inte blåser! Länsrådet där uppe säger som det är. Vi kommer inte att få el från Norrland som vi är vana vid.
Hot om elkris pressar regeringen – utomordentligt allvarlig situation, skriver DI. Svenska Kraftnät har i sin årliga rapport inför vintern i två år varnat för en försvagad effektbalans med en allt större andel ostyrbar elproduktion. För döva öron.
Nu är det dags att låta teknisk förståelse utgöra grund för politiken. Och inte en ideologi som förutsätter förändring av naturlagarna.
Energiförsörjningen är en grundpelare i ett utvecklat samhälle. En förutsättning för industrietablering. Den kan inte längre få styras av okunskap.
Den soppa vi kokat är hemlagad.
Evert Andersson
Fri debattör
+ – + – + – +
Detta är ett exempel på det som händer med många insändare. Den förekommer i flera versioner.
Originalmanuset finns i texten här.
I spalterna finns en lätt redigerad version som illustrerats med en bild.
På nätet har rubriken ändrats något.
Här ingår allt ovan loggan i vår presentation av insändaren.
Världens konsumtion av “primär energi” 1994 – 2019
Med “primär energi” menas energin i bränslena för alla ändamål: Produktion av el, uppvärmning, transporter, arbetsmaskiner, etc.
De tre slagen av bränslen, olja, naturgas och kol, ger utsläpp av CO₂ i något olika grad, men deras ökning följer den tendens som visas här: C:a 2 %/år.
Övertyga dem som inte vill förstå !
De som argumenterar FÖR vindkraft har vanligen direkta ekonomiska skäl för det. Mest aktiva är de som driver vindkraftföretagen. Dessa lockar lokala politiker, markägare och byföreningar med framtida inkomster från driften. Dessas attityd är oftast att de inte vill förstå argumenten emot etableringar av vindkraftparker.
Det krävs alltså MYCKET STARKA ARGUMENT för att övertyga kommunens politiker om att satsningar på vindkraft är meningslösa, totalt meningslösa. Då skall de inte förvillas med mindre starka argument om detaljer. Det starkaste argumentet jag kan tänka mig är:
Vindkraften minskar inte de globala utsläppen
Motiveringen för byggandet av vindkraft är just att minska de globala utsläppen. Men det är omöjligt ! ! !
Detta är dessutom lätt att bevisa:
Kina, Indien och U-länderna startar 3 – 5 kolkraftverk varje vecka. De tänker fortsätta med det åtminstone till 2030.
Observera ! ! Det är helt förenligt med “Parisavtalet”. De globala utsläppen ökar därför med 1 à 2 % om året.
Det är 10 eller 20 gånger alla Sveriges utsläpp på ett år. Nya möllor ÖKAR utsläppen medan de tillverkas, fraktas hit och monteras. Sedan kan de bara FÖRSENA den globala ökningen med någon timme varje år. Tillsammans kan alla Sveriges 4.000 vindkraftverk bara FÖRSENA ÖKNINGEN med c:a EN VECKA om året. Det blir aldrig någon minskning av de globala utsläppen.
Vindkraftverken är helt meningslösa, men skapar problem såväl med hälsa som med miljö och med nyckfullhet i energiproduktionen.
Vindstilla kräver full kapacitet av “planerbar” kraft
Förutom vattenkraft, vars kapacitet är begränsad, betyder det olja, naturgas eller kol alternativt kärnkraft. När vi då har all kapacitet vi behöver, är det givetvis ekonomiskt vanvett att investera i ytterligare ett kraftsystem.
Men klimatet då ?
Självklart vill inte Kina, Indien och U-länderna fördärva sitt och vårt klimat. De har sett en mycket positiv utveckling alla de 30 år IPCC har larmat om katastrofer. IPCC har ständigt haft fullständigt fel:
Söderhavsöarna skulle översvämmas. Men fler växer än krymper.
Öknarna skulle växa, men de har krympt. Jorden har blivit 13 % grönare.
Skördarna skulle minska med svält som följd. De har istället ökat så dramatiskt att EN FJÄRDEDEL AV MÄNSKLIGHETEN lyfts ur svält och misär på 25 år enligt Världsbanken.
Isbjörnarna hotades av utplåning. Stammen har växt till fler än 30.000.
Dessa länder tror inte på IPCC. Vi har inte heller någon anledning att göra det.
Hur blir då klimatet ?
Se föregående post. Valentina Zharkova, NASA och många andra förutser ett extremt tillstånd för Solen, som tidigare i historien åtföljts av en utpräglat kall period. Det är vad vi har att vänta och det finns tydliga tecken på att den perioden redan har börjat.
Klimatet blir alltså inte varmare, så som “Parisavtalet” förutsätter.
“Parisavtalet” är således överspelat och meningslöst
Figur 1. De två huvudkomponenterna i Solens magnetfält för solfläckscyklerna 21 – 26
Valentina Zharkova har nått den epokgörande insikten att det pågår en cirkulation i dubbla lager under solens yta: “Zharkova’s dubbla lager“. Lika epokgörande är den förbättrade förståelsen av solfläckarnas dynamik, som utvecklats inom NASA: “NASA:s Irina Kitiashvili“.
Nu har Zharkova tagit ett steg vidare i en ny rapport. Hon har lyckats särskilja två olika huvudkomponenter i variationerna av Solens magnetfält, se fig. 1. Kurvorna bygger på direkta mätningar för solfläckscyklerna 21 – 23 och på framräknade förlopp för cyklerna 24 – 26. Y-axeln är graderad med ett index för jämförelsens skull.
Det intressanta är att kurvorna har delvis samverkat under de två första cyklerna , men direkt motverkar varandra de två senare cyklerna:
Figur 2. Summakurva för solens magnetfält för cyklerna 21 – 26
I början sker svängningarna mellan indexen – 400 och + 600 för att mot slutet ligga nära noll. Notera att detta gäller Solens magnetfält. Data kan räknas om till ett index för Solens aktivitet:
Figur 3. Summakurvan omräknad till Solens aktivitet
Här är effekterna av både solfläckar och magnetfält medräknade.
Zharkova beräknar att Solen har hög aktivitet, Grand Solar Cycles, i perioder om 350 – 400 år med perioder av låg aktivitet, Grand Solar Minima, däremellan. Av de senare dateras the Wolf Minimum till 1270 – 1350 och the Maunder Minimum till 1645 – 1710, d.v.s. då vi erfor den Lilla Istiden, LIA, Little Ice Age. Hon förutser de närmaste två Minima till 2020 – 2053 och 2370 – 2415.
Solen utan solfläckar med svagt magnetfält
Solfläckscykel # 24 som just slutat var den svagaste på mer än 100 år. Under 2019 hade solen inga solfläckar 77 % av dagarna. Cykel # 25 har nu börjat med 78 % av dagarna fram till den 4/8 utan solfläckar. Det kan markera början på nästa Grand Solar Minimum.
Zharkova bekräftar Svensmarks teori att magnetfältets styrka kontrollerar nivån på den kosmiska strålningen. Ett starkt fält länkar de positivt laddade partiklarna åt sidan förbi Jorden. Under minimit mellan cyklerna 23 och 24 steg nivån på den kosmiska strålningen med 19 %.
Solar Grand Minimum 2020 – 2053 med kallare klimat
De tre närmaste solfläckscyklerna väntas bli svaga och påminna om the Maunder Minimum. Jordens temperatur sjunker då med c:a 1 grad C, vilket hon väntar skall bli särskilt tydligt 2031 – 2043.
Detta överensstämmer med andra forskares förutsägelser. I skriften “Pattern Recognition in Physics” skriver Nils-Axel Mörner: At around 2030 – 2050, we will be in a new grand minimum situation. Då kan vi återigen få ett klimat lika det under den Lilla Istiden.
Antal dödsfall relaterade till värmeböljor per 10.000 invånare
Kurvorna visar löpande 10 års medelvärde.
Färgkod:
Mellanblått: Låg medelinkomst och låg inkomst.
Ljusblått: Hög medelinkomst och hög inkomst.
Orange: Globalt medelvärde.
Underliggande data kommer från en omfattande studie som finns här. Den är så stor med så många hänvisningar att jag inte förmår utvärdera den. Dock överensstämmer ovanstående kurvor med det vi tidigare visat, ex.vis i posten: “Kyla dödar fler än värme“.
Halvering sedan 80-talet
Den dramatiska förbättringen sedan 80-talet torde i mindre utsträckning bero på klimatförändringar än på den höjda levnadsstandarden i fattiga länder.
I Indien har en riksha numera både sufflett och motor
I kampen mot de “fossila” bränslena missar aktivisterna att välståndet vilar på mycken och billig energi. De fattiga länderna har nått en fantastiskt positiv utveckling i takt med ökad tillgång på el, som producerats med fossila bränslen. Det har givit billig och tillförlitlig el jämfört med de s.k. “förnybara” kraftslagen med dyr och slumpmässig el.
Världens användning av fossila bränslen har fördubblats.
Den har femdubblats i Kina och Indien.
Livslängden har ökat från 65 till 75 år, i Kina från 49 till 66 år.
Barnadödligheten har minskat med 70 % i Kina och 58 % i Indien.
Undernäring har minskat med 40 % i båda länderna.
I USA kan man jämföra utfallet i delstater med olika politik. Driftkostnaderna för kol- och kärnkraft har traditionellt varit 2 à 3 cent/kWh, för naturgas mellan 3 och 10 cent/kWh medan vindkraft med subsidier hamnat mellan 15 och 25 cent/kWh.
De 29 stater som infört kvotplikt för en andel “förnybar” el i bolagens leveranser har 26 % högre elpriser än de andra staterna.
I Europa har Danmark och Tyskland med stor andel sol- och vindkraft dubbelt så höga elpriser som Frankrike med stor andel kärnkraft.
Den “fossilfria” framtiden
Den är helt omöjlig när man samtidigt fasar ut kärnkraften. Men dagens ansträngningar att nå dit innebär ekonomisk kollaps med ruin för vårt välstånd.
Dessutom bygger ansträngningarna på en ren bluff om koldioxidens verkan på klimatet. Någon sådan har inte kunnat konstateras. Koldioxiden har istället mycket väl bevisade positiva effekter på växtlighet och skördar.
Politikens brottsliga nonchalans
När vi kunniga medborgare påstår att den förda politiken leder till ekonomisk katastrof, måste det betraktas som rent brottsligt av “politiken” att inte ens vilja lyssna på våra argument. I 30- och 40-talens utredningsväsende var det självklart att allas åsikter skulle höras. Idag tillåts bara aktivister delta i det offentliga samtalet om energi- och klimatpolitik.
by 
