Luftaffären vindkraft

Figur 1. Dagens vindkraftverk har längre vingar än båda vingarna på en Airbus 380, det största planet i trafik.

Deras märkeffekt har nu ökat från 1 à 2 MW för några år sedan till 4 à 6 MW för placering på land och 8 à 15 MW för placering på hav. De har torn högre än 130 m och rotorer med större diameter än 160 meter. Bilden är några år gammal då 6 MW byggdes på hav, men nu är den effekten vanlig på land.

Gigantiska utsläpp av koldioxid

Ett nytt vindkraftverk har orsakat stora utsläpp innan det kan tas i drift. De har orsakats av utvinningen av använda råmaterial, ex.vis järnmalm, dess rening till material, stål, dettas bearbetning till halvfabrikat, armeringsjärn och plåt, dennas bearbetning till torndelar, rullager och bult, etc. Allt kräver transport med specialfordon, som också har orsakat utsläpp, och de kräver ofta beredning av nya vägar. Montaget kräver speciella kranar för de extrema höjder det nu är fråga om.

Då vi redan har tillräcklig kapacitet för landets elbehov, är det enda skälet för möllornas existens att de minskar utsläppen av koldioxid, vilket då gäller andra länder, eftersom vår elproduktion är fossilfri. De stora utsläppen för tillverkning och montage skall kompenseras av elproduktionen, vilket kommer at dröja många år.

Redovisning till kommunerna

Jag anser det viktigt att kommunerna begär detaljerad beräkning av dessa initiala utsläpp innan tillstånd för uppförande beviljas. Sedan skall den tid beräknas som elproduktionen behöver var igång, för att balansera de initiala utsläppen. Då måste givetvis realistiska värden på utbytet användas, storleksordningen 18 – 25 % av märkeffekten.

Resultatet måste redovisas öppet för väljarna.

Om livslängden beräknas till 25 år och det tar 15 år att nå noll-utsläpp, måste det anses mycket tveksamt om de 10 åren så långt i framtiden är värda de olägenheter möllan ger med ingrepp i landskapet och störande buller samt dödade fåglar.

Figur 2. Vingarna består av kolfiberarmerad plast med en vikt för vardera som kan överstiga 30 ton.

De kräver specialfordon samt omfattande åtgärder längs vägen för att räta ut kurvor, flytta lyktstolpar, räcken och vägmärken.

Figur 3. Navet kan väga ett hundratal ton

Figur 4. Detta maskinhus väger 320 ton på en vagn med 20 axlar

Figur 5. Tornet måste ha en diameter av 5 – 6 meter och kan bara transporteras i sektioner. Speciella vagnar krävs.

Se så många bultar som krävs. Deras tillverkning ger mer utsläpp per kg än tornet i övrigt.

Tornet skall bära maskinhuset på en höjd överstigande 130 meter. Där uppe skall det klara att en vikt motsvarande fyra SJ-lok valsar runt hela horisonten även om det blåser orkanvindar.

Figur 6. Ett rull-lager med diametern 5 m måste disponera två filer på vägen och kan därför bara köra på natten

Figur 7. Ett fundament krävs med en diameter överstigande 15 meter, hundratals ton armeringsjärn och tusentalet ton betong.

Jag har inte funnit pålitliga siffror för detta, men anser att de som söker tillstånd skall visa preciserade beräkningar.

Figur 8. En grupp möllor behöver en transformator

Denna väger 365 ton under transport och 500 ton fylld med olja. Vagnen verkar ha 16 – 20 axlar.

Figur 9. Att lyfta 400 ton 130 meter upp i luften kräver mycket speciella kranar

Figur 10. Nya vägar måste byggas fram till varje mölla

En redovisning av utsläppen orsakade av möllornas tillverkning och montage blir omfattande, men är mycket viktig just därför. Byggandet av en vindkraftpark ger alltså en stor ökning av utsläppen initialt.

Det allra allvarligaste är egentligen att alla möllor är onödiga. Hela motiveringen bygger på tron att koldioxid påverkar klimatet. Du som surfar runt här vet att  den tron vilar på ett missförstånd, en bluff eller ett bedrägeri, som kostar vårt nationalhushåll hundratals miljarder kronor fullständigt i onödan.

+ – + – + – +

 

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

16 thoughts on “Luftaffären vindkraft

  1. Om vi tar rätt på avfallet vi har, som har mer än 90 procent av energin kvar, istället för att kosta på miljarder för slutförvar, så behöver inte bryta särskilt mycket uran på ett apr hundra år.

  2. Tycker själv att det är humor att Vattenfall bygger vindkraft som minskar regnet där de har vattenkraftverk.

  3. Bra artikel, men det jag saknar som alltid om vindkraft är hur stor är deras klimatpåverkan?
    En vinge som är 80 meter lång får en otrolig periferhastighet som kastar luft upp.
    Hur långt upp når denna luftstråle?
    Om man sätter ett sådant verk längs kusten hur mycket regn hindrar det från att komma in i landet?
    Det brukar vara så att först bygger man vindkraft och sedan kommer torka och bränder i vindvaken.
    Hur mycket mark sorkas upp efter ett vindkraftverk?
    Hur mycket mindre växer det pga torkan i vindvaken?

  4. Jag hoppas du noterar att jag föreslår att kommunerna skall avkräva leverantörerna trovärdiga siffror. Det betyder att katalogsiffror skall verifieras med data från verkligheten. Inklusive bortfall av effekt på grund av reparationer, nedisning och annat, ex.vis livstid.

  5. Du är välkommen att citera ! Med angivande av källa och vår nätadress.
    Sture

  6. För bloggens trovärdighet är det bra att uppdatera sig alltemellanåt. För 10..20 år sedan var kanske utbytet 18..25% av märkeffekten. På 2010-talet när det byggts parker med +3MW möllor har utbytet kraftigt höjts. Detta speciellt för parker, alltså inte enskilda kraftverk, då för en större park lönar det sig att att hålla underhållet på snabb och hög nivå. Statistik som jag hittat för Finlands vindkraft för år 2018 visar att tillgängligheten för alla vindkraftverk var i medeltal 30,8%. Installerad effekt ca 2000 MW. De flest vindkratverk i Finland är byggda på 2010-talet. Nästan alla är på land. En del var inte i bruk i början av året så det “riktiga” meddeltalet är en aning högre. Sverige har minst lika goda vindförhållanden som Finland, men betydligt äldre vindkraftverk än i Finland. Att vindkraftselen inte produceras jämnt som andra kraftverk bör är förståss en stor nackdel men det är en annan historia. Statistik finns på Finsk Energiindustris hemsida.

  7. Lars
    Mindre generator och samma vingstorlek ger högre utbyte men samma effekt. Tidigare dimensionerade man för högre vindstyrka och vindkraftverket blev onödigt dyrt. Så var det med den förbättringen.

  8. Jag tror (eller i alla fall hoppas) att Kina lyckas med att bygga sina nya Thorium-reaktorer med smält salt som både kylmedium och bränslebärare. Om du nu blir nyfiken (och är fysik-kunnig) kan studera “profeten” Kirk Sorensen på youtube eller söka på MSR LFTR för att få veta mer. Detta är den enda humana metoden (om man lyckas) att böja av Keelingkurvan om det trots allt skulle visa sig att vi får ett problem med CO2. (jag tillhör dom som inte helt utesluter det, fast mest tilltro sätter jag till Zharkova/Svensmark/Shaviv/Kirkby)

  9. Finska kärnkraftverket 1.6 GW för 100 miljarder
    Läste en utredning/beräkning och det sades at 1.3 GW kostade 47 miljarder (O3?)
    Dyker in i “the math” och tar 47@1.3GW i exemplet…
    Kostnad O3 36sek/W
    vind @30% kräver 4 .3GW installerat…
    Kostnad @ 15miljon/MW installerat
    eller
    för hela partyt 65 miljarder
    sedan har vi ju kalkylräntor osv men det borde väl vara ganska lika…
    Så kostar samma lika i princip….
    ooHHoooo men vänta nukärnkraft levererar i mer än 40 år medan vindkraften ännu inte nått ens 20 år i levererad tid….
    så då kostar vindkraften dubbelt (drygt) som kärnkraften
    Osså behöver man 4,3 GW effektmässigt i reservkraft (och om detta inte kan hanteras kommer naturligtvis nyttjandet av vind att minska S.I.C.) eller energimässigt iaf 1.3 GW dvs kärnkraft till halva priset som vind (LCC)

    Halva kostnaden gott och väl med 1.3 GW kärnkraft under 40 år….
    Baggböleri kallades sådant förr…. kanske nu igen då skogen tas i anspråk för vindbyggandet till en osäker hyra/arrendeavgift…..

  10. Detta hoppade upp idag som först…
    Nåja på´´t:
    Statistik som iaf officiellt presenteras är att nyttjandet av vinel, alla onshore i landet, ligger över 30% av märkeffekten men inte mycket…. nya anläggningar borde väl ge mer eller är det enbart billigare per W installerat vid stordrift sas?
    Även små vattenkraftverk är 10 gånger så bra energiförsörjning som vindsnurror och reglerbart men ytmässigt så kan det vara samma lika eller att vattenkraften vinner….
    kommer en kommentar till

  11. Det är förstås en skillnad på siffran för en enskild mölla och en hel “park” för att inte tala om hela landets alla möllor.

    Även skillnad mellan tillverkarens katalogdata och verkligheten ute i geografin. Alla platser är inte “goda vindlägen”.

  12. För nya vindkraftverk är utbytet snarare 25-35% än 18-25% av märkeffekten.

  13. Jättebra, skicka till alla partier, till aktuella kommuner och alla kraftbolag, alla som bygger sådana här beläten.

Comments are closed.