Figur 1. Frida Hylander, leg. psykolog, STP-psykolog i klinisk psykologi, fil. kand. i Humanekologi, en i “Klimatpsykologerna”
Från hemsidan:
Frida har bred erfarenhet av att hålla föreläsningar och workshops om klimatpsykologi, klimatångest och hur vi kan arbeta mot storskalig förändring i klimatarbetet. Frida tar vid utrymme emot personer med klimatångest på sin psykologmottagning, tar gärna textuppdrag och konsultationsuppdrag. Frida jobbar med arvsfondsprojektet Terra-Pi.
Från projektets hemsida:
Många unga känner idag oro inför klimatförändringarna och framtiden. I projektet Terra-Pi samlar vi kunskap och tar fram metoder för att stötta ungdomar att bättre kunna hantera klimatrelaterade tankar, känslor, upplevelser och funderingar.
Hon har alltså framträtt i olika sammanhang och även deltagit i debatter om klimatet i pressen, bl.a. på insändarsidor. Det förefaller som verksamheten huvudsakligen finansieras av offentliga medel.
Psykiska poblem
Under mina resor i USA på 70-talet hade jag anledning att diskutera några forskningsprojekt på ett par universitet. Ett projekt gällde psykologi: Bland konsumenter fanns en viss misstänksamhet mot djupfrysta ärtor för att de var klart gröna och blanka. Städernas konsumenter var vana vid att konserverade ärter var lite gråa och färska ärter var inte blanka. Man misstänkte att de djupfrysta måste vara lite “konstgjorda”. MEN, den blanka ytan var ett tunt lager is, eftersom de var våta vid infrysningen. Inget konstigt alls.
Under rundsnacket talade en av de äldre psykologerna om att de flesta som väljer att stu-dera psykologi har egna psykiska problem. Det tycks även gälla Frida Hylander.
Hon intervjuades i tidskriften VI den 27/3 och citeras där så här:
Att drabbas av klimatfrågan som jag gjorde har gett mitt liv en viss riktning, lett fram till val som jag är glad över. Det har gett mig ett sammanhang. Jag vet att det låter dramatiskt, men det känns som om mitt arbete är på liv och död. Att vara aktiv i klimatomställningen ger en känsla av trygghet som jag inte skulle vilja byta bort – hur jobbigt det än är.
En mening med livet
Det förefaller som om detta gäller många alarmister: En känsla av trygghet sedan man funnit en mening med livet: Att kämpa mot en inbillad olycka.
Det kan lätt utvecklas i det samhälle, som har råd att underhålla alla människor vare sig de utför något nyttigt eller inte. Den som anstränger sig att försörja sig själv och lyckas med det, ser en mening med livet och får ingen anledning till psykiska problem. Och bär upp samhällets ekonomi.
+ – + – + – +
Vi botar klimatångest snabbt, definitivt och gratis
Det enkla och uppenbart självklara är ju att bota “klimatångest” snabbt och definitivt med sanningen: “Klimathotet” är en bluff. Se vår Poncho.
Jag tror att jag meddelat Frida Hylander detta, men det var för så länge sedan att jag raderat mejlet. Hon tycks inte ha tagit något intryck av det. Vad skulle hon sedan få arvoden för ?
Psykologprofessorn vid universitetet i Bowling Green förklarade sedan att det fanns studier som visade att en del psykologer och anställda vid socialtjänsten i Chicago innerst inne ville att deras engagemang inte skulle ta slut. Socialarbetarna kände tillfredsställelse av att vara “de goda gåvornas givare” och var därför inte beredda att hjälpa med så mycket att de beroende kunde lyfta sig upp till egen försörjning och klara sig själva därefter. Även bland psykologerna var det en grupp som inte ville att patienterna skulle bli botade. Rent cyniskt ville de fortsätta att få arvoden. Och några hade ett behov av det sällskap patienterna gav. De hade ju själva psykiska problem. . .
+ – + – + – +
by 
