Energipolitiken kan inte styra klimatet

160803-Möllor i Tyskland-das Erste-2

Så ser landskapet ut i Tyskland enligt TV-kanalen das Erstes motsvarighet till “Uppdrag Granskning”.

NA-Logga

2016-08-04

Där tro får råda måste förnuftet vika. Låt oss för resonemanget utgå från hypotesen att människans fossilanvändning är huvudorsaken till den lilla uppvärmning som skett sedan industrialismens början. Projektet är att drastiskt minska fossil förbränning.

Energi är knäckfrågan.

Det är bara fossil- och kärnkraft som har kapacitet att lösa energibehovet för nio miljarder människor 2050.

Det borde diskuteras.

Idag kommer energin i världen till nästan 90 procent från fossila källor. Endast ett par procent från förnybart exklusive vattenkraft.

De senaste 20 åren har energibehovet ökat 40 procent. Av Världsbanken definierade som medelklass har samtidigt ökat från 1,5 miljarder till 3 miljarder människor. Nästa 20 år ser troligen ganska lika ut. Fler tar sig ur fattigdom till medelklass. Medelklass definieras som att leva i hem med elektricitet och rinnande vatten, kylskåp och tillgång till kommunika-tioner så man kan nås av nyheter och varning om eventuella faror. Att äga bil, ha tillgång till flyg, då räknas man till de rika. Dessutom har 1,2 miljarder idag inte ens el. Alla klimatkonferenser till trots, det mest sannolika är att världens länder samlat kommer att använda mer fossil energi 2050 än idag. Bekämpa fattigdom går helt begripligt före koldioxidminskning.

Energi från förnybara källor kommer inte att kunna upprätthålla ett civiliserat modernt samhälle. Problemen är både usel effektivitet, väderberoende och kan därför inte leverera efter behov samt bränslenas enormt mycket lägre energitäthet.

EROI (Energy Return On Investment) är ett mått på olika energikällors effektivitet. Man dividerar en anläggnings producerade energi under dess livslängd med den energi som krävs för tillverkning, installation, drift och underhåll, nedmontering och återvinning av material samt den reglerkraft eller lagring, som alla intermittenta kraftkällor kräver. Det vill säga hur många gånger mer energi får man ut än vad som går åt för att producera den.
Inget förnybart ligger över EROI 4, alltså 4 gånger det som sätts in. Fossilt och vattenkraft 30 – 35 och kärnkraft 75.

Ett samhälle som vårt bedöms behöva ett EROI på minst 10 för bibehållen välfärd.
Varför det förhåller sig så här inser man när energitätheten betraktas.

NA-160804-Energipolitiken-Tabell

Energitätheten är alltså nästan en miljon gånger större i fossilt bränsle än i vinden. Och sedan är kärnbränsle mer än en miljon gånger större än fossilt.

Demografin är ju lika obönhörlig som tekniska fakta. Vi kommer att vara 9 miljarder människor på Jorden 2050 för att eventuellt minska lite sedan. Mer än hälften kommer att bo i väldigt stora städer. Det finns ingen chans att bara den förnybara energin kan försörja dessa.

Att väsentligt minska fossilanvändningen utan att minska välfärden globalt eller neka fler välfärd som vi ser den, är en utopi.

Mänskligheten har rätt till en seriös diskussion om hur projektet med koldioxidminskning kunnat gå så här långt utan att utmanas ordentligt om tekniska realiteter eller normal öppenhet för att ifrågasätta vetenskapen bakom.

I Tyskland, Spanien och England har verkligheten kommit ikapp. Vi kör på i ambitionen som föregångsland och tror världen ska följa oss.

Ser det mörkt ut när du läst detta så ligg inte vaken om nätterna för det. Klimatåtgärderna är mer oroande än klimatförändringarna. Det finns rådrum så att vi åtminstone inte gör sådant som vi får ångra när vi vet bättre.

Det finns klokare saker att göra för miljö och välfärd med de resurser vi slösar bort på idén att vi kan styra klimatet med energipolitiken.

Naturlagarna är inte politiskt följsamma, hur önskvärt det nu än vore.

Evert Andersson
Fri debattör

+ – + – + – +

Källhänvisningar till fakta finns lätt tillgängliga.

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

11 thoughts on “Energipolitiken kan inte styra klimatet

  1. Det känns spontant som om det hade varit mer värdefullt att få en tabell över EROI-värdena än en tabell på energitätheten.
    I övrigt ett bra rakt-på-sak resonemang!

    1. Det rymdes inte inom den plats man får på debattsidan.

      Energislag EROI
      Solpaneler 1,6
      Biomassa 3,5
      Vindkraft 3,9
      Fossil t ex kol 30
      Vattenkraft 35
      Kärnkraft 75

      1. Är inte EROI lokalt betingat?
        Jag kan tänka mig att på Kanarieöarna ger solen minst tre gånger mer energi än i Tyskland. I så fall borde EROI på Kanarieöarna vara större för Solpaneler än för Vindkraft. Dessutom får man mest energi från Solpanelerna när man bäst behöver den. Vinden kommer när den vill.

    1. Du får precis som jag begripa med hjälp av källhänvisningen ovan. Men tydligen jämför man energiinnehållet i bensin som utgångspunkt. Att det är en enorm skillnad inser man lätt. Den exakta siffran är kanske inte helt oumbärlig hur man beräknat.

      1. Jag läste artikeln men kunde inte finna någon förklaring bortsett från referens [27] till “Fuel density data provided by Professor Douglas Paul”. “Fuel” betyder bränsle, men vind är inget bränsle. Jag kan tänka mig att förbränning av ett kilogram bensin ger 50 Megajoule energi. Men vad innebär det att ett kilogram vind motsvarar 0.00006 Megajoule energi? Så vitt jag vet brukar inte vindkraftverk utvinna energi ur vind genom förbränning. Hur förklarar du med andra ord energitätheten hos vind “med hjälp av källhänvisningen ovan”?

        Det är inte lämpligt att basera sin argumentation på begrepp som man inte förstår.

        MVH
        Clas

        1. För min del anser jag det räcker med att förstå att skillnaden i energitäthet är enorm. Den stora bevisbördan ligger på dem som hävdar att sol- och vindkraft ska kunna försörja världen med energi för en dräglig tillvaro för mänskligheten. Samtidigt som Du har en poäng missar Du budskapet genom att hänga upp Dej på en detalj.

          1. Det är meningslöst att jämföra energitäthet hos vind med t.ex. energitäthet hos bensin om man inte har en aning om vad man menar med energitäthet hos vind. Man fyller exempelvis inte bilens bränsletank med vind. Att tala om energitäthet hos vind förefaller kort sagt nonsens.

            MVH
            Clas

        2. Jag kan hålla med om att jämförelsen med vinds energitäthet inte är speciellt relevant. Det säger inte mer än en kul siffra. Jag tror de flesta som läser artikeln förstår det

          Men det förändrar inte speciellt mycket att vindkraft är relativt värdelöst. Den fyller en bra funktion när den används som komplement för att spara på annan energi men inte som en basleverantör av el.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *