Modellerna har inget bevisvärde

Klimatmodellerna baseras på datorsimuleringar, där atmosfären delats in i små celler enligt Wikipedia.  För var och en har man mer än 50 variabler. Sedan beräknas hur den påverkar alla sina sex grannar.

2017-04-01

Först en eloge till JP för en riktig debatt om klimatet, det vill säga mellan personer med olika åsikter. Beträffande klimathotet tillåter andra media, ex.vis SVT, bara debatt mellan dem som tror på det.

Det imponerar att det finns så kunniga läsare som HGFm och Olle Ö. Den senare beskriver hur “klimatforskning går till” så initerat att han tycks ha medverkat själv.

Han beskriver processen bakom klimatpanelen IPCC:s klimatlarm. Man tar fram “flera olika klimatmodeller” som “diskuterar med varandra tills man når konsensus”. Vad är då en “klimatmodell” ?

Det är en beskrivning av klimatets variationer baserad på datorsimuleringar. Atmosfären delas upp i små celler, som får de värden man har på temperatur, tryck, fuktighet, vind, etc. Sedan beräknas hur varje cell påverkar sina sex grannar. Datorn går runt hela klotet och beräknar vad som händer på exempelvis 15 minuter.

Till år 2100 behövs således någon miljon omräkningar.

Varje beräkning omfattar fler än 50 parametrar, variabler, formler för deras olika verkan på varandra. Men man vet för lite om klimatet. IPCC:s arbetsgrupp I skriver på sidan 505 i sin rapport 2001:

I forskning och modellering av klimatet måste vi inse att vi har att göra med ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system, och därför är långsiktiga förutsägelser om framtida klimat inte möjliga.

Ett “kaos” är just “oberäkneligt”. IPCC:s klimatmodeller har misslyckats totalt. De senaste 20 åren har de visat ständigt högre temperatur, medan mätningar visat ingen eller obetydlig stigning. Felen har blivit större med åren.

Det är en självklarhet: Av de 50+ parametrarna känner man kanske hälften med tillräcklig noggrannhet. Resten måste gissas. Felen i dem multipliceras med varandra några miljoner gånger, googla “ipcc del 2”.

Professor Gösta Walin i Göteborg har förklarat:

Jag ser det mest som ett utslag av storhetsvansinne att tro att klimatet kan avbildas i en dator.

Klimatmodellerna har inget som helst bevisvärde. Solen visar att klimatet håller på att bli kallare.

Sture Åström

Nätverket KLIMATSANS

+ – + – + – +

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

7 thoughts on “Modellerna har inget bevisvärde

  1. Vi har ca 500 olika klimat på Teneriffa. Vid havet blir det ca 22 grader under dagen idag, medan det på vulkanen El Teide blir omkring 6 – 8 grader. Undrar just vilka temperatur “programmerarna” stoppar in som dagens mätvärde?

  2. Utmärkt klargörande av matematisk modellering, med finita element-metoden omnämnd. En viktig omständighet som också (ständigt!) bör nämnas är, att kvalificerad felberäkning är ett krav som måste uppfyllas. En sådan utmynnar i ett ∆-värde, som när det gäller klimatet hittills lyser med sin frånvaro. Man kan nog förvänta sig ett värde som är större än de 0,7 grader som det påstås att 1900-talet blivit varmare.
    Mitt appendix om felberäkning i kemiboken Elementary Chemical Mathematics avslutas med:
    An example of a very complex physical system, for which a favourable and reliable error analysis ought to be a proven condition for research grant allowance, is the climate, where the algebraic structure is based on vague assumptions and guesses in the first place and in addition containing ill define quantities like “mean temperature of the earth” as well as physical quantities with great measuring uncertainty. Error calculus offers an opportunity to become realistic.

  3. När det gäller datormodeller gäller en oomkullrunkelig (Tage Danielsson) naturlag, som vi borde vara överens om. Över alla blockgränser. Skit in skit ut. Minst upphöjt en tiopotens.

  4. Man kan som tankeexperiment fundera över hur det skulle gå för en projektledare som vill ha anslag för att vidareutveckla “sin” klimatmodell, som visar betydligt kallare utveckling än alla andra.

  5. Det kanske är lite säkrare med datamodeller än Svante Arrhenius laboratorieförsök. Men och här staplas problemen upp. Med datorsimulering går det att bevisa vad som helst och vem har modet att ifrågasätta datorn?

    1. Har du en referens till Svante Arrhenius laboratorieförsök får du gärna dela den med mig.

      Datorsimuleringen går hur lätt som helst att ifrågasätta. Det hela handlar om upplösningen. Klimatet är ett analogt kaos. I en dator går det bara att simulera digitala kaos. Mellan varje värde blir det således ett avstånd – upplösningen – ett avstånd som inte finns i analoga system. Upplösningen i klimatmodellerna är så stora att det mer eller mindre är värdelösa som seriöas simuleringar. Det går att göra dem nogrannare, minska upplösningen. När vi kommer till en accepterad upplösning då kommer det ta längre tid (med dagens datorkapacitet) att simulera klimatet än vad som händer med klimatet i verkligheten. Mer lättfattar. Vill vi veta klimatet nästa 10 år så tar det mer än tio år att göra den simuleringen.

      Men enklast är att bara konstatera att dagens klimatmodeller inte klarar av att göra några beräkningar som en stämmer med det som har varit.

      Man brukar säga: skit in, skit ut. Jag tror klimatmodellerna säger: skit in, mer skit ut.

  6. Intressant kommentar på Heartlands senaste konferens. Om Science is settled så behövs väl inte mer anslag till klimatforskning? Det är ju färdigt eller hur?

Comments are closed.