Vindkraftens effekt timme för timme under månaden mars i år
Effekten svänger våldsamt upp och ner fullständigt slumpmässigt, oförutsägbart. Vatten-kraften måste kompensera lika snabbt och våldsamt, vilket betyder kostnader som den inte får betalt för.
Motsvarande data har vi redovisat sedan 2015 och upprepade gånger informerat samtliga partikanslier om. Partierna bör således inte kunna påstå att de varit oinforme-rade, men de har tydligen varit alltför okunniga för att förstå vad fakta betytt.
Oförtröttlige Ingvar i Klippan har fått en insändare intagen:
2024-04-07, HD, Helsingborgs Dagblad, Ingvar Åkesson:
Både sol- och vindkraft är opålitliga energikällor
Svar på insändaren ”Solkraft verkar gå under radarn i energidebatten” i HD den 26 mars.
Ingemar Alvbom ”sjunger solkraftens lov” i sin insändare.
Solkraften såväl som vind-kraften tillhör de opålitliga energikällorna, som orsakar den ”flaxiga” elförsörjningen och elpriserna som åker upp och ned. Ju mer som ansluts, desto instabilare blir elnätet.
När solenergin behövs som mest ger den som minst. I januari och december ligger tillgängligheten på mindre än 1 procent.
Överbryggningseffekterna för den väderberoende energin är stora. Med dagens teknik med batterier och vätgas finns inga möjligheter att kompensera för el-bortfallet.
All kompensering sker nu med pålitliga energikällor med synkrona generatorer, såsom vatten-/kärn-/gas-/värme-kraftverk som får ”rycka ut” när de väderberoende energi-källorna fallerar.
Det behövs lika mycket ersättningseffekt (kW/MW) som de väderberoende källorna har, för att vi inte ska stå utan när det är stiltje, blåser för litet eller för mycket samt när solcellerna inte ger något eller för litet. Så vad ska vi då med dessa ”förnybara” energikällor till?
Vätgas är en återvändsgränd, med sin dåliga verkningsgrad.
Solkraften hade 2022 en tillgänglighet i årssnitt på 11,3 procent och vindkraften 28,6 procent.
”De gröna energislagen” har också en kolsvart baksida. I TV 4:s reportage ”Kalla fakta”, visades på hur barnarbete används för att komma åt de begärliga och sällsynta metallerna i Afrikas ”gruvor”.
Dessutom måste såväl sol- som vindkraft ”snylta” på de pålitliga energikällorna. Sol och vind kan inte ”stå på egna ben”. För att elen ska kunna strömma i elledningarna behövs motkraft från energikällor med synkrona generatorer.
Jämförelse kan ske med att det inte hjälper att enbart lägga en slang från ett ”vattenhål” för att vattnet ska rinna. Det behövs också en pump. Betrakta de synkrona generatorerna i detta fall som ”pumpar” för el.
Vindkraft har asynkrona generatorer och solkraft saknar helt sådana. Samma sak gäller även batterier och bränsleceller. Ingen av dessa duger, för att bibehålla balansen i elnätet på 50 (49,9–50,1) Hz, då de ger negativ fasförskjutning mellan ström och spänning, som måste kompenseras/ersättas med de synkrona generatorerna.
Därför passar de väderberoende energislagen enbart för ö-drift, det vill säga ingen anslutning till det allmänna elnätet.
Ingvar Åkesson
+ – + – + – +
Skriv du också !
Skriv en insändare du också till din lokaltidning !
Hör av dig om du vill ha tips för ett manus !
+ – + – + – +
by