Figur 1. Isen runt Svalbard har nu den största utbredningen sedan 1988
Under mars har tillväxten varit dramatisk:
Figur 2. Utbredningen är nu nära det historiskt maximala värdet för samma datum
Norwegian Ice service, NIS, uppger att utbredningen varit större endast åren, i stigande ordning, 1988, 1971, 1977, 1969 and 1978.
NIS uppger även att Bjørnøya, Björnön, är helt omgiven av is, vilket inte skett sedan 2009. Den ön ligger rakt söder om Svalbard på den fjärdedel av avståndet till Norge.
+ – + – + – +
Alarmisternas larmande om att isen på havet i Arktis håller på att försvinna blir allt mer verklighetsfrämmande.
– Jamen, at mennesker spiller en rolle i klimaforandringer, det er der nok ingen tvivl om. Men om de er skabte – direkte – det er jeg ikke ganske overbevist om, siger dronning Margrethe.
Lignende toner fra dronningen kom sidste år, da hun blev interviewet til Expressen.
Her gav hun udtryk for, at man bør holde hovedet koldt uden at få kolde fødder, når man taler klima.
– At reagere i panik er aldrig en god idé, sagde hun.
+ – + – + – +
Behövs kungligheter i debatten ?
Vi kan inte kalla drottningen “klimatskeptiker” men snarare “klimatrealist” med sunt förnuft, som ställer frågan: Hur vet ni det ? Det är vad hon gör indirekt. Kungligheter måste ju vara ytterst försiktiga med sina ord.
Det är den fråga som professionella “klimatreportrar” aldrig förstått hur viktig den är. Den fråga som alarmisterna inte vill svara på. De har inget svar ! Därför ställer de aldrig upp, där de utsätter sig för risken att få denna fråga. Då skulle nämligen hela deras tillvaro rasa ihop.
Behöver vi i Sverige få denna fråga från HM Kungen, för att media skall nämna den ? Vem tar ett samtal med Kungen ?
Nyckfull vindkraft och solel kräver nya kraftledningar och särskild, kostsam stabilisering av nät och frekvens.
Energipolitiken: Institutionaliserad galenskap !
Så har jag kallat “Energiöverenskommelsen” tidigare, och det har blivit ännu mer motiverat med den verkställda stängningen av en reaktor i Ringhals. En till skall stängas vid årsskiftet.
Egentligen behöver man inte mer än lite sunt förnuft för att förstå att nyckfull sol- och vindkraft aldrig kan stå för det mesta av elproduktionen. Vet man att det alltid förekommer vindstilla ibland, inser man genast att det behövs “pålitlig” kraft som back-up. Har man sådan, behöver man inte den nyckfulla kraften. Det behöver man inte räkna på. Den nyckfulla kraften är alltså en extra kostnad. Att vinden blåser gratis betyder inget jämfört med investeringen i maskineriet.
Aktivister inom Miljöpartiet och Centern har låtit fixa idéer och önsketänkande styra sig. Idéerna att såväl kärnkraft som fossil kraft är farliga för mänskligheten och önsketänkandet att “det blåser alltid någonstans”. Det senare är motbevisat om och om igen.
Sedan har de med politikens kohandel lyckats fösa de andra partierna i vardera blocket framför sig. I de länder som “gått före” Sverige på vägen till “förnybar” energi har elpri-serna fördubblats. Det kommer att bli resultatet även för oss, om kärnkraften avvecklas.
Här vill jag referera till en synnerligen “tung” debattartikel i SvD med ovanstående rubrik (Klicka på den röda texten så kommer du direkt till artikeln, som ännu så länge inte har någon betalvägg.) Den är undertecknad av sex välkända auktoriteter på elsystem med en livstids erfarenhet från verkligheten och dess problem.
De inleder med en bitande kritik av den så kallade “Energiöverenskommelsen” mellan fem partier. Den antogs utan analys av dess konsekvenser, utan analys av kraven på effekt och energi i tid och rum eller på leveranssäkerhet och nätets stabilitet.
De presenterar begreppet EROI (Energy Return On Investment), som utgår från den mängd energi en anläggning kräver för att tillverkas och byggas inklusive dess krav på elnätet. Den jämförs med den mängd energi anläggningen sedan producerar under sin livstid. Följande tal anges:
1,6 Solel
c:a 4 Vindkraft
c:a 75 Kärnkraft
I Sverige kan vindkraftens värde sänkas, eftersom byggandet sker längst i norr, vilket kräver extremt långa ledningar för distributionen. En del av strömmen skall ända till München. . .
Dubblade elkostnader
Sverige hade ett väl fungerande elsystem, d.v.s. en mättad marknad. Med subventioner pressade politikerna in mera kapacitet i form av vindkraft, vilket med självklarhet pressade ner priset på elbörsen. Nu pressas ännu mer vindkraft in på marknaden, varför politikerna beslutat att Vattenfall skall avveckla en del av kärnkraften med avsikt att vindkraften skall få lite bättre priser.
Men brukarna får betala mer, inte bara för skatter och elcertifikat, subventionerna till vindkraften, utan även för stora investeringar i ledningsnätet.
Ett vindkraftverk producerar i medeltal 20 à 30 % av märkeffekten och nära full effekt bara få timmar om året. Ledningarna måste dimensioneras för den maximala effekten, vilket betyder att dessa bara utnyttjas till 20 à 30 %. Idag belastar dessa kostnader alla producen-ter, inte bara vindkraften, vilket driver upp användarnas kostnader.
Författarna konstaterar att Sverige har gått från att ha bland världens lägsta elkostnader till att nu snabbt närma sig Europatoppen, Tyskland och Danmark, med mer än dubbelt så höga priser som Frankrike, där kärnkraft dominerar produktionen.
Politikens haveri
Allt som författarna beskriver har varit väl känt bland fackfolk. Om normal svensk praxis för viktiga utredningar följts, alla intresserade parter skall höras, skulle författarna ha varit med i de politiska diskussionerna INNAN beslut fattats. Detta gäller i särskilt hög grad för en fråga som har så genomgripande verkan på de flesta samhällsfunktioner som tillgången på el.
“Energiöverenskommelsen” utgör ett totalt haveri för den politiska processen i dagens Sverige.
Vingespidsen for havvindmøller vil kunne nå op til 300 meter over havoverfladen, og møllerne vil kunne placeres på op til 40 meters dybde
Grøn omstilling
Kalkuler
og regnskaber interesserer normalt ikke de ædle, der vil redde menneskeheden og
først og fremmest Verden, så intet under, at de nu forlanger, at de penge,
staten vil pumpe ud for at redde noget så tarveligt som økonomien, skal bruges bl.a.
til bygning af nye vindmølleparker.
Folketinget har i sin alvisdom besluttet, at der skal bygges nye havvindmøller med en kapacitet på 12 GW. Disse vil i gennemsnit yde ca. det halve, 6 GW. Varierende vildt og uforudsigeligt mellem 0 og 12 GW. Går man ud fra prisen for Hornsrev 3, vor seneste havvindmøllepark, kan dette beregnes at ville koste 250-300 milliarder kroner. Imellem 40.000 og 50.000 kroner per indbygger.
Danmarks
elforbrug i 2019 var i gennemsnit 3,9 GW varierende med god forudsigelighed
mellem 2,1 og 6,1 GW. Og har i øvrigt i mange år haft en faldende tendens, især
målt per indbygger. Fra i gennemsnit 746
Watt per indbygger i år 2000 til 673 Watt per indbygger i 2019. Så man kan vel
i al fredsommelighed konstatere, at vindmølleindustrien er bedre til at sælge
vindmøller end til at sælge strøm. Den vil ellers få noget af en opgave med at
sælge de ekstra 6 GW.
Et eller
andet må der jo skulle investeres i nye, elforbrugende enheder og fordelingsnet,
når strømforsyningen øges med i gennemsnit 1,5 gange Danmarks nuværende
forbrug. Og de nødvendige batterier, af hvilken art de nu måtte blive, er
heller ikke billige.
Vinden
varierer ikke kun fra time til time. I 2019 varierede vore 1,7 GW
havvindmøllers gennemsnitlige ydelse per uge mellem 0,16 GW i uge 31 og 1,3 GW
i uge 49. Så den dag vi alle kører Tesla, må man håbe, at meteorologerne kan
lave nogle bedre forudsigelser, så vi kan planlægge vore ferier efter, hvordan
vinden blæser.
PS. For 250 milliarder kroner ville vi kunne få omkring 7 GW kerneenergi. Dvs. at kernenergi er billigere end vindenergi, og vi behøvede ikke at bekymre os om ukontrollabelt svingende ydelser.
PPS. Hvorfor skal vore politikere opføre sig som psykotiske børn sluppet løs i en legetøjsbutik?
Civilingeniør Søren Kjærsgård
Grenaa
+ – + – + – +
Politisk beslutskraft
De som larmar om klimatet menar att när politikerna nu visar beslutsamhet inför Corona-krisen skall de fortsätta på den inslagna vägen för att “rädda världen”. Men de enorma förlusterna som uppstått på grund av nedstängningen av så många samhällsfunktioner kan nog få även alarmistiska politiker att tänka efter.
Man kan hoppas att de inser hur orimligt det vore att stapla ytterligare enorma kostnader ovanpå de kostnader viruset orsakat. Det skulle betyda att jätteprojekt som den nya jättelika mölleparken i havet skjuts på framtiden. Så har Vattenfall gjort för ett av sina projekt.
Sedan hinner nog verkligheten ikapp. Våra redovisningar av bevisen för bluffen om “klimatkrisen” börjar läcka ut i pressen. De vi möter “på gatan” är ofta skeptiska. De har noterat hur media vilseleder även om andra teman. Hela “korthuset” klimatforskning hinner rasa innan ekonomin blir så normal att de extrema kostnaderna för “fossilfritt” kan börja diskuteras igen.
All his wonderful work will remain for years and years to come
Vår vän Fred
Singer dog i en ålder av 95 år den 6
april. Det är ett djupt sorgligt budskap eftersom det innebär att ”en av de
stora” i klimatdebatten nu är borta lämnande ett stort och djupt tomrum, som vi
kommer att ha mycket svårt att fylla eller i alla fall försöka fylla. Fred var
en stor forskare, dessutom en Sverige vän, som talade riktigt bra svenska.
Fred var fysiker och tog sin doktorsexamen vid Princeton University 1948. I hans examinationskommitté satt storheter som Niels Bohr, Robert Oppenheimer och John Wheeler. Han fick en lysande bana. Han har skrivit en rad böcker och artiklar, alla av högsta vetenskap-liga kvalité.
Han grundade Science & Environment Policy Project (SEPP) år 1990, som varje vecka förser oss med ypperlig vetenskaplig information. Som en direkt motpol till IPCC, satte han 2004 upp Nongovernmental International Panel on Climate Change (NIPCC), som lanserade imponerande volymer, där man klart och skarpt visade att IPCC-projektet hade gått totalt vilse och fjärmat sig från vetenskap på ett förödande sätt.
Som 90-åring reste han världen över och föreläste:
alltid med viktiga och nya argument, och alltid öppen för diskussioner. Nu är
han borta – och det är som när stormen fäller den största furan i skogen, eller
elden tar ett bibliotek – det blir ett vakuum och det är så mycket kunskap som
försvinner.
Samtidigt kan vi glädjas åt allt vad han skrivit och
hunnit med i projekt och basal dokumentation. Är det inte just det som gör en
person odödlig.
i vemod, sorg men också tacksamhet
Nils-Axel Mörner
+ – + – + – +
Fred Singer föddes den 27/9 1924 i Wien och blev medborgare i USA 1944.
Han förstod tidigt potentialen i satellitobservationer för väderprognoser och klimatforskning. Han blev förste chef för the U.S. National Weather Satellite Service (1962–1964).
IPCC:s Summary for Policy Makers 1995 påstod att man konstaterat en märkbar påverkan på klimatet av “människan”. Den skulle sammanfatta vad forskarna rapporterat i IPCC:s andra stora “Assessment Report”. Singer protesterade i ett brev till den ledande vetenskapliga tidskriften Science:
Sammanfattningen nämner inte ens existensen av 18 års data från vädersatelliter, som visar en svagt kylande trend, vilken motsäger alla teoretiska modeller med klimatets uppvärmning.
När forskarnas utkast till rapporten läckte ut flera år senare avslöjades att Ben Santer, som var huvudansvarig för ett kapitel i rapporten, hade vänt forskarnas slutsats till sin motsats. De hade förklarat att de inte funnit någon påverkan från “människan”, d.v.s. från koldioxid.
År 2003 skrev han i Financial Times: Det finns inga övertygande bevis för att det globala klimatet faktiskt håller på att bli varmare.
Efter ClimateGate 2009 skrev han för Reuters att IPCC:S forskare missbrukade “peer review”, pressade redaktioner att stoppa publikation av alternativa synpunkter och smutskastade opponenter. De temperaturdata IPCC använder är förvanskade råa data. Han avslutade med: Nu visar det sig att den globala uppvärmningen faktiskt är “man made”.
Fred Singer var först med flera epokgörande initiativ och visade sin storhet i deras genomförande ända upp i 90 års ålder.
KLIMATSANS har hållit DE ENDA ÖPPNA konferenserna om klimatets vetenskap i Sverige 2016 och 2018
Med en “öppen konferens” menas:
dels att “vem som helst” bland forskare kan få framföra sina rön, således både de som stöder IPCC:s hypotes och de som kritiserar den samt,
dels att alla deltagare får tillfälle att “från golvet” kommentera talarnas framställningar och även ställa frågor.
Det är förutsättningen för att en konferens skall gälla som “vetenskaplig”. Själva ändamålet med en sådan är att främja vetenskapliga framsteg genom att olika tolkningar av presen-terade data diskuteras mellan kunniga forskare.
Inbjudningar till våra konferenser gick till alla relevanta akademier, myndigheter, partier, regeringsföreträdare och riksmedia. Men endast en politiker och tre journalister deltog. De senare visade totalt ointresse eller oförmåga att förstå de fakta som redovisades. De var där för att kritisera deltagarna.
TTELA – före detta Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda har infört:
Repliken har en överlägsen raljerande ton, men innehåller inte en enda saklig uppgift. AJP utgår från den Politiskt Korrekta bilden av “klimatkrisen” med förlitan på det som han kallar “vetenskapen”.
Den som refererar sin kunskap till ”vetenskapen” visar att han inte förstår vad vetenskap är. Denna består av hundratusentals personer, bland vilka det finns många olika tolkningar av de fakta som finns. Det är endast personer med namn som räknas. Det finns ingen ”ve-tenskapen”.
Alf Joakim Persson [AJP] har tydligen inte kontakt med
någon riktig ”forskare”. KLIMATSANS har hållit DE ENDA ÖPPNA konferenserna om
klimatets vetenskap det senaste decenniet. Där deltog fler än 20 topprankade
forskare från 10 länder, vilka jag känner personligen. På mejl har jag direkt
kontakt med över 100 av världens ledande forskare.
AJP efterlyser källor, men har inte förstått att det
är just vad jag refererade till, FAO och Världsbanken.
Nu behöver han inte någon vetenskap för att ”inse
allvaret i klimatbluffen”. IPCC har i 30 år ständigt upprepat felaktiga
spådomar: Söderhavsöarna är kvar och växer, öknarna krymper, skördarna har ökat
dramatiskt tack vare mera koldioxid i luften, så att färre svälter och isbjörnarna
mår bra.
Universitet i Auckland, Nya Zeeland, har
flygfotograferat ö-rikena sedan 50-talet.
I danska Weekendavisen 2018-10-19 erkände Leanne Clare
i WWF att deras larm om isbjörnarna varit obefogade. Stammen har växt och
befinner sig vid god hälsa.
På klimatmötet i Madrid före jul föredrog FN:s generalsekreterare Guterres en lång serie osanningar från IPCC, googla ”cop25 arena idel”.
Om AJP litar på IPCC, som lurats i 30 år, handlar det
inte om vetande utan om blind tro bortom verkligheten.
Sveriges väderstatistik går långt tillbaka och har hög tillförlitlighet, varför dessa data är mycket intressanta. Professor Erik Kjellström, SMHI, kompletterar med uppgiften att änd-ringen är särskilt tydlig månaderna december och mars i samband med att vintrarna blivit kortare. När det reflekterande snötäcket försvunnit, absorberar marken mer av Solens värme.
Han förklarar: Vi vet att det är den globala uppvärmningen som driver detta, och att utsläppen inte minskar. Det är klart att jag är orolig för framtiden. Han utgår således från IPCC:s hypotes att mera koldioxid, CO₂, driver en uppvärmning, som kan bli farlig.
Professor Kjellström avslutar: Temperaturen kommer öka ännu mer. Vi kommer se allt kortare vintrar.
+ – + – + – +
En gammal nyhet
Visst är det en nyhet att SMHI gjort en fin karta över temperaturernas ändring och att man funnit hur ändringarna berott på vintrarnas längd. Men, det huvudsakliga budskapet: “Att uppvärmningen varit större nära polerna” har varit accepterat länge.
Jag ser inslaget som ett led i SVT:s systematiska propaganda för “klimatkrisen” med krav på att “minska utsläppen”. Därför lockas Kjellström att nämna sin övertygelse om att uppvärmningen fortsätter och sin oro för dess följder.
Erik Kjellström har intervjuats i TV förut, där han hävdat att så hög som halten CO₂ är nu, har den aldrig varit på 3 miljoner år. Då nämnde han inte den säkrare och viktigare uppgiften: Borrkärnorna från istäckena på Grönland och Antarktis visar att det är temperaturen som driver halten CO₂ upp och ner, inte tvärtom.
Det bevisar i sig att IPCC:s hypotes är falsk.
Tecken på trend mot kallare klimat
Till helhetsbilden hör givetvis de många tecknen på att klimatet håller på att bli kallare.
Figur 2. Utanför Piteå hade man häromkvällen fortfarande en meter snö liggande
Jag minns att nyligen rapporterades 5 meter snö i Riksgränsen och 2,2 meter närmare civilisationen. På Island gick snön upp till takfoten på husen. Detta är förstås bara “väder”, om man inte ser på ett större sammanhang.
Köldrekord under tre år
Här har vi redovisat extremt kallt väder på många håll under tre år. Under andra halvåret i fjol rapporterade vi:
Det IPCC håller på med är “pseudovetenskap” med datorsimuleringar av vädret på Jorden fram till år 2100. Riktig vetenskap har visat att klimatet påverkas mest av Jordens förhål-lande till Solen och dennas aktivitet, som indikeras av antalet solfläckar. De är nu exceptionellt få, vilket historiskt sammanfallit med kallt klimat.
Man frågar sig hur dessa fakta kan ha undgått en av de främsta medarbetarna på SMHI.
Konklusionen är att en kall period redan börjat och de närmaste decennierna blir något kallare. Det är inte lika positivt som det senaste seklets uppvärmning, men det betyder ingalunda “civilisationens undergång”.
De globala mediernas alarmism
SVT:s trick att skrämmas med “dubbelt så snabb uppvärmning” som världen i övrigt har praktiserats på många håll runt om i världen.
Figur 3. I fler än ett dussin länder skräms alarmisterna med att uppvärmningen är “snabbare än i resten av världen”.
Finland värms också snabbare än resten av världen.
Kan det betyda att media drabbats av panik inför tecknen på en avkylning ?
Cook-öarna visar den lummiga grönska som lever på koldioxid.
Figur 2. . . . men kan också vara ljuvligt behaglig
I dagens miljödebatt framställs ofta vår omgivande natur som god. Hot mot denna goda natur är människans liv och verksamhet. En enkel tankemodell, lätt att förmedla till oroliga människor: utan oss vore världen en bättre plats.
För många är naturdyrkan en ny religion
med Naturen i Guds ställe.
Men naturen är inte god. Den är sig själv nog – varken ond eller god. Naturen omfattar dels allt levande med växter, djur och olika organismer, dels också all livlös materia som själva jordklotet och dess grundämnen.
Till naturen hör också mellanformen virus,
som saknar ämnesomsättning och inte kan föröka sig av egen kraft. Utan att vara
onda är virus ändå farliga för både människan och andra djur. För våra liv är virus
en fiende som vi måste bekämpa.
Utan att heller vara onda är många livsformer också farliga för oss och andra djur. De hotar våra liv och vår försörjning och måste också bekämpas som fiender. Vi har ogräs, skadeinsekter, bakterier, rovdjur och giftiga djur och växter.
Vi har också farliga naturfenomen som is
och kyla, torka, stormar, översvämningar, åska och på andra håll även
jordbävningar, vulkanutbrott och tsunamier. Uppifrån hotar oss nedfallande
himlakroppar. Mot allt måste vi skydda oss.
Allt detta är i vid mening Naturen, allt som omger oss. Men miljödebattens natur inskränker sig till Jordens växt- och djurliv. Det är en kamp för tillvaro, överlevnad och fortplantning. Där är bokstavligen den enes bröd den andres död.
Hur växter och djur frejdigt kalasar på
varandra är inget för känsliga sinnen. Dagens natur är heller inget museum. Vi
kan inte frysa den i det tillstånd den råkar ha just nu. Vem har sagt att just
det är det bästa tänkbara? Vissa arter dör ut. Andra kommer i stället. Vem
saknar den sabeltandade tigern eller Tyrannosaurus Rex?
Kanske dagens Coronavirus kan ge oss en nyktrare syn på naturen så att vi bättre skyddar oss mot den – och åter sätter människan före naturen. Det är vårt ansvar mot vårt eget släkte.
Klimatdebatten är märklig. Först och främst för att den nästan aldrig handlar om “klimatet”. I 25 års tid har FN hållit årliga “klimatkonferenser” av jätteformat med tiotusentals delegater från världens alla länder, men där har man aldrig behandlat klimatets fakta, endast pengar och politik för att “minska utsläppen”.
Detsamma gäller i Sverige. Riksmedia tillåter inte att koldioxidens verkan ifrågasätts. I lokala media kan vi få plats någon enstaka gång med en insändare. Genast kommer ett par repliker, som överlägset förklarar något i stil med: “Vi kan tryggt fortsätta att lita på vetenskapen istället för konspirationsteorier så som Sture väljer att tro på”.
IPCC:s simpla bluff
Här på bloggen har jag refererat ett brev från SMHI, som visat att IPCC baserar sin tro på koldioxidens dominerande verkan på datorsimuleringar, som är meningslösa, eftersom in-data är gissade och räkningen avser processer nere på Jorden, när istiderna gör det ganska uppenbart att de starkaste krafterna finns uppe i “Himlen”. De har räknat på fel problem och i beräkningarna förväxlat orsak och verkan mellan temperatur och halten koldioxid samt negligerat värmeflödet från kärnreaktorn i underjorden. Till sist hittar de något de “inte kan förklara” utan mänsklig påverkan, d.v.s. användningen av fossila bränslen. Något som bara bevisar deras egen brist på fantasi och kunnande, se posten “Den rent simpla bluffen från klimatpanelen IPCC“. Att Solen har en verkan bevisades redan 1801.
Förklaring på dagisnivå
Det är så enkelt att många har svårt att fatta det. Så har jag stegvis kommit till att lägga förklaringarna på dagisnivå:
1. Alla påståenden om AGW förutsätter att koldioxid har en dominerande värmande verkan. Inga väderhändelser kan själva härledas till direkt inverkan av koldioxid. Alla “relevanta samband” till orkaner, översvämningar, värmevågor och skogsbränder förutsätter att koldioxiden värmer och att värmen sedan har en effekt.
2. Således är koldioxidens värmande verkan “kroken” på vilken alla andra påståenden hänger. Jag har övertygande visat att IPCC:s bevis via datorsimuleringar är groteskt inkompetenta. De matar datorerna med idel gissningar, de räknar på fel processer, de förväxlar orsak och verkan, samt missar underjordens verkan, m.m. Det är nonsens ovanpå nonsens ovanpå nonsens.
3. Det betyder att “kroken”, som alla argument hänger på, inte finns.
4. Således: Om du har en krok på väggen och hänger din rock på den, kan du hänga din halsduk på rocken. Då kan du debattera om den bör hängas över axeln, i ena ärmen eller i en ficka.
5. När kroken lossnar från väggen, ramlar rocken ner och med den halsduken. Sen är det meningslöst att diskutera om halsduken skall hängas över axeln eller stoppas i en ärm eller ficka.
6. Diskussionen om det som fallit ner är bara avsedd att förvilla de okunniga som saknar förmåga till den enklaste logik.
Barnen på dagis fattar att halsduken ramlar ner samtidigt med rocken ! !
Brandenburger Tor i Berlin kan symbolisera Tyskland
Wikipedia
Vägen upp efter krisen !
I Tyskland säger Arbetsgivarföreningen ifrån om vägen upp ur krisen, sedan den nu stoppat ett otal verksamheter och många dessutom knappast kan undgå konkurs. Den har ställt ett antal tydliga krav vilka publicerats:
Börja en nystart inom energi- och miljöpolitiken nu!
Här följer några spridda utdrag ur skriften:
Coronakrisen orsakar de värsta skadorna på Näringslivet sedan kriget. För att det skall återhämta sig snabbt efter krisen fordras att krishanteringen redan nu kopplas om till återuppbyggnad. Då är det centralt att Näringslivet befrias från all onödig och vettlös belastning.
Receptet därför hämtar vi lätt ur vår historia. De mest framgångsrika faserna var “Grundartiden” 1871 – 1914, då många företag grundades och det “Ekonomiska Undret” 1949 – 1969. De åren präglades av ett stort mått av ekonomisk frihet och en stat, som bara bekymrade sig om sina nödvändiga uppgifter: yttre och inre säkerhet, rättsväsende och infrastruktur. Allt annat överläts åt medborgarna som tackade med hög nivå på innovationer och företagsamhet.
Beträffande energipolitiken uppstår nu ett tillfälle att göra den ekonomiska politiken framtids-säker. Länge nog har dyra och ineffektiva regleringar försvårat företagandet. En i grunden skadlig energipolitik har avsett att fördyra energin. Denna måste vara prisvärd, pålitlig och miljövänlig. Den av staten befordrade utbyggnaden av “förnybar” och väderberoende energi är helt fel väg att gå.
Tio krav på politiken
1. Alla energiskatter måste sänkas till den lägsta nivån i Europa. Lägre elskatt och bränsleskatt innebär lättnader som betyder mest för dem med lägre inkomster.
2. EEG måste omedelbart avvecklas.(Das Erneuerbare-Energien-Gesetz, EEG, Lagen om Förnybar Energi, förpliktigar nätoperatörerna att ta emot och vidarebefordra all energi från sol- och vindkraft samt betala fastlagda priser. Det leder ofta till tillstånd av galenskap.) De “förnybara” energislagen har nu funnits på marknaden i 30 år och måste förutsättas vara så mogna att de skall tåla marknadens konkurrens. Villkoren måste ändras så att, när börspriset på el varit negativt i 5 timmar, producenterna av skräpström inte bara blir utan betalning, utan belastas med det negativa priset. De ökade kostnaderna för utbyggnad av elnätet måste belasta dem som orsakar behoven av utbyggnad.
3. De sex befintliga kärnkraftverkens drifttid måste få statlig garanti att förlängas med 20 år. De har fortfarande många år kvar av teknisk tillförlitlighet, så att de kan leverera el som är prisvärd, säker, tillförlitlig och miljövänlig, vilket kommer att dämpa svängningarna på elmarknaden.
4. Energiforskningen måste åter bli neutral vis-à-vis de olika teknologierna. Den måste inriktas såväl på förnybar energi som på utveckling av modern, lovande kärnenergi. I Tyskland och övriga världen finns det företag, som utvecklar helt säker teknik med användning av dagens utbrända kärnbränsle. Målsättningen måste vara att modern kärnteknik redan under 2030-talet kan lämna betydande bidrag till elförsörjningen.
5. EU:s finansieringsregler för “Green Deal” måste ändras så att investeringar även i kärnteknik blir möjliga. Den frågan måste den federala regeringen driva, vilket skulle stödjas av ett flertal EU-länder.
Klimat- och miljöpolitik
Inom dessa politikområden är det trängande nödvändigt att reducera regelverket och konsekvent inrikta det på kvantitativa, uppnåbara mål. Därför har vi följande krav.
6. Den europeiska utsläppshandeln är det mest effektiva och ekonomiska verktyget för att uppnå politiska mål om minskade utsläpp. Alla andra regleringar inom klimatpolitiken måste avskaffas. Även värme- och transportsektorerna bör införlivas i handeln.
7. Tekniskt ouppnåeliga gränsvärden för utsläppen av CO₂ från bilar måste genast avvecklas tills den ekonomiska krisen övervunnits. Bilindustrin är rik på innovationer och behövs verkligen för ekonomins nystart efter krisen. Den får inte drivas till ruin med ouppnåeliga mål.
8. Politiken för transportsektorns utsläppsminskningar måste formuleras neutralt med avseende på olika teknologier. Den kan inte enbart inriktas på batteridrivning.
9. Lagarna om utsläpp måste avbyråkratiseras och reduceras till det avgörande regelverket TA Luft från 1964 (Tekniska Föreskrifter): “Varje större eldningsanläggning måste förses med ett filter av gällande tekniska standard.” Det var tillräckligt för att himmelen över Ruhr åter skulle bli blå, och det duger också för transportsektorn.
10. EU: s byråkratiska förordningar om cirkulärekonomi måste stoppas och grundläggande revideras i enlighet med målet för avbyråkratisering. Målet att undvika avfall och använda råvaror mer effektivt bör uppnås med de ekonomiskt mest fördelaktiga metoderna istället för med eskalerande byråkrati.
Generellt är det nu nödvändigt att befria medborgare och Näringsliv från stat och byråkrati. Varje statlig reglering bör prövas, med målet att eliminera fem för varje ny regel – USA visar vägen. Då kan återhämtningen börja snabbt efter ekonomins omstart. Ludwig Erhard och den sociala marknadsekonomin kan ge en orientering om principerna för att hindra staten från onödig reglering. Det är fortfarande den mest effektiva metoden både för ekonomisk och social utveckling.
Vi har överlåtit politiken till marknadsekonomins fiender alltför länge. Om vi inte vidtar åtgärder nu riskerar vi att få en långsiktig ekonomisk nedgång i Tyskland och Europa.
+ – + – + – +
Kris, pengar och företagande
Här gör tyska arbetsgivarföreningen flera skarpa uttalanden om dagspolitiken. Jag har inte sett hur media spritt dem. Inte heller har jag sett om den svenska arbetsgivarföreningen Svenskt Näringsliv publicerat något liknande. Ni läsare är välkomna att komplettera i kommentarerna. Det mest akuta nu är förstås att få regeringen att förstå hur viktigt det är med likviditet för de lidande företagen. Därvidlag har SN framträtt i flera TV-program.
Men det jag saknar både i Tyskland och Sverige är en förståelse för att alla “reda pengar” i ekonomin kommer ytterst från företagandet. Alla reda pengar i offentliga sektorn kommer från företag i form av skatter på produktion och arbete.
Det är något många väljare ständigt behöver påminnas om.
Just nu kommer dessutom jättestora summor ur tomma luften, vilket kan bli mycket besvärande i framtiden. . .
by 
