Figur 1. Piteå-Tidningen 2020-06-18, hela uppslaget på sidorna 6 och 7

Ett föredömligt reportage visar hur skogsbygden väster om Piteå industrialiseras med Europas största vindkraftpark, Markbygden. Något som jag inte märkt så stort intresse av i rikspressen. Det innebär ju stora omvälvningar för ortsborna. Dessa hop-pusslade skanningar ger ett intryck av det som sker i de “djupa skogarna”.

Man bygger många mil vägar och röjer stora öppna platser för arbetsområden plus uppställningsplatser för själva tornen. Vart och ett av dessa kräver också en anslutningsväg som tillåter transport av 100 meter långa vingar.

Reportagets nyhet är att den tekniska utvecklingen sprungit ifrån den administrativa och juridiska tillståndsgivningen. Nu finns tillstånd för torn med navhöjden 120 meter och en total höjd på 200 meter. Men man har mätt 23 % högre vindhastighet för navhöjden 192 meter och 300 meter total höjd. Vingarna blir alltså drygt 100 meter långa. Istället för 2 MW per torn kan man få ut 8 à 12 MW.

Därför söker man nu ändrade tillstånd, så att den nya generationen vindkraftverk kan byg-gas. Men avstånden till bebyggelse och mellan tornen måste också ökas. Där man idag har tillstånd för 105 torn, ansöker man för 93 med den större höjden och högre märkeffekten.

+ – + – + – +

Inget nytt under Solen

Figur 2. Ett av nazismens många “miljöprojekt”

Illustration på sid 118 i Tege Tornvalls mycket informativa bok:

Tänk om det blir kallare

“En uppslagsbok om klimatet för vetgiriga” enligt Åke Ortmark.

Vindkraftverket är bara ett exempel på nazismens många tankar på vård och kontroll av miljön. Tankar som nu återfinns i flera miljöpartiers program.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Växthuset har väggar och tak, som hindrar solens värme från att ”blåsa bort”.

Det kan bli så varmt att man måste öppna takfönster, för att släppa ut lite värme och släppa in lite turbulens.

Jag fick en fråga om “växthuseffekten” efter gårdagens post om “Klimatbluffen“. Den nämnde jag inte, fast den effekten är central i IPCC:s hypotes. “Växthuseffekten” är den krok på vilken hela klimatbluffen hänger.

“Växthuseffekten” finns helt enkelt inte i praktiken !

Begreppet är en oxymoron, självmotsägelse, som inte KAN existera

Effekten sägs bestå i att “växthusgaser” med spektralband i värmestrålningens frekvenser skulle bilda ett varmt skikt ovan marken, som skulle hindra värmestrålningen från marken att nå ut i rymden så som ett växthus gör.

Det avslöjar bottenlös okunnighet. Varje enkel trädgårdsdräng utan minsta naturvetenskapliga studier vet att det som bevarar värmen är de fysiska väggarna och taket, som hindrar värmen att blåsa bort. Någon effekt av glasets eventuella förmåga att sila olika våglängder av strålningen har han inte märkt, eftersom den är så obetydlig.

Drängen vet hur viktigt det är att hålla dörrar och fönster riktigt stängda under kalla nätter och att öppna dem, när solen gassar på som värst, för att det inte skall bli för varmt.

Växthuset skall hindra blåsten ute i atmosfären att föra bort värmen. Därför att där ute i atmosfären blåser det alltid.

“Växthus” och “atmosfär” är varandras direkta motsatser.

Som “eld” och “vatten”. Den ena kan inte finnas i den andra. Begreppet är en självmotsägelse, en oxymoron, som avslöjar bristfällig logik.

Två olika processer

“Växthuseffekten” anförs för två processer, som är så olika att de bör behandlas var för sig.

Den ena processen gäller den uppvärmning som lyfter markens temperatur från den temperatur som skulle rått utan atmosfär, någonstans mellan minus 18 och minus 70 grader C, till de 15 grader vi har i genomsnitt. Det gäller alltså en temperaturdifferens om 30 till 90 grader.

Den andra processen gäller drivkraften till klimatförändringarna. Här talar man om delar av en grad upp till kanske 4 grader. Under istiderna har 8 grader noterats.

Processerna gäller så vitt skilda temperaturspann, att det är osannolikt att de drivs av samma mekanism.

Atmosfärens ALLA gaser bidrar till att göra Jorden beboelig

Så snart man kunde mäta temperaturen på himlakropparna, stod det klart att de med atmosfär var betydligt varmare än de utan atmosfär. Då Venus har en atmosfär med 96 % CO₂ och en marktemperatur överstigande 450 grader C, drog många slutsatsen att orsaken är den gasens egenskaper som “växthusgas”. Men man bortsåg från trycket 93 bar vid marken.

För Jordens del är det förstås ytterst långsökt att försöka finna orsaken till atmosfärens värmande effekt hos en spårgas, som det finns så lite av som 415 ppm. Inte heller kan man förklara hur marktemperaturen sedan 50-talet stigit med bara delar av en grad, fast halten koldioxid ökat med c:a 40 %.

Forskarna Robinson-Catling har studerat grannplaneternas atmosfärer och funnit att energibalans med rymden uppstår på den höjd där trycket är c:a 0,1 bar, 11 km på Jorden, “oberoende av atmosfärens sammansättning”. Ingen effekt av halten koldioxid har kunnat mätas. På den höjden går gränsen mellan troposfären nertill och stratosfären där ovanför, tropopausen.

Stratosfären har mycket tunn luft och en temperatur som stiger med större höjd. I troposfären därinunder råder väder med ständig turbulens. Där gäller motsatsen: Stigande temperatur med minskande höjd. Det är lätt att förklara:

Gasers temperatur är ett mått på den hastighet varmed deras molekyler rusar omkring i ständiga krockar med varandra. De som då boxas neråt får lite högre fart av gravitationen och blir så lite varmare. Samtidigt ökar trycket eftersom vikten av gaserna ovanför ökar. Det stämmer helt med allmänna gaslagen. Atmosfärens värmande verkan indikeras således av trycket vid marken.

Den Atmosfäriska Effekten

Den faktiska effekt som gör att en planet med atmosfär blir varmare på marken än en planet utan atmosfär, bör således kallas Den Atmosfäriska Effekten.

Verkan på klimatet

All energi på Jorden kommer med Solens högfrekventa strålning plus ett litet tillskott från den kärnreaktor som finns i Jordens inre. På grund av Jordens oregelbundna form blir uppvärmningen ojämn, vilket naturen försöker jämna ut i ständig värmeöverföring på olika sätt, väder. Proportionerna mellan de olika faktorerna får man klart för sig på badstranden.

• När Solen skiner från en klar himmel, känner vi på skinnet hur intensiv värmen är.
• När moln skymmer Solen, känner vi genast att det blir svalare.
• Om det blåser, känns det ännu svalare.
• Är vi våta, blir det riktigt kallt, särskilt om det också blåser.

Vi känner ingen värmestrålning från marken och växtligheten på den, eftersom temperaturen där inte är märkbart högre än vår egen temperatur. Det är detta som skulle vara “växthuseffekten”.

Värmeöverföringen mellan luft i rörelse och det våta havet respektive växterna på land, som till stor del består av vatten, är flera tiopotenser högre än vad värmestrålningen från ljumma ytor kan bli. Vattenångans förångning respektive kondensation till regn omsätter enorma energimängder.

Solen värmer hav och land. Luftens turbulens tar upp värmen och för upp den till tropopausen, där den strålar ut i rymden så att jämvikt med Solens instrålning uppstår. Denna utstrålning sker från alla gasers molekyler. Ingen särskild effekt har kunnat mätas av koldioxidens eventuella verkan.

“Växthuseffekten” är teoretiskt omöjlig

Hypotesen om “växthuseffekten” är teoretiskt omöjlig hävdar flera forskare. Koldioxidens molekyler blir inte varmare av infraröd strålning hävdar atomfysiker. Detta bekräftas av norska försök med växthusmoduler.

Hypotesen strider mot naturlagarna. Den förutsätter “återstrålning” av energi från luftskikt ovanför marken, där temperaturen är lägre än vid marken. Det är bara möjligt med spegling mot en blank yta, d.v.s. en vätska eller en fast kropp.

+ – + – + – +

by

Solens massa är 99,86 % av hela solsystemets massa

Alla planeterna har således 1,4 promille av massan. Deras sammanlagda massa är 447 ggr Jordens.

Jordens massa blir 0, 0014/447 = 3,13 miljondelar av Solsystemets massa och 3,14 miljondelar av Solens massa.

+ – + – + – +

Jag slogs av George Orwells sentens:

There are some ideas so absurd that only an intellectual could believe them.

(Somliga idéer är så absurda att bara en intelligent person kan tro på dem.)

Det är precis vad som gäller koldioxidens, CO₂ dominerande verkan på klimatet. IPCC har lanserat hypotesen om att CAGW, Catastrophic Anthropogenic Global Warming orsakas av våra utsläpp av CO₂ i atmosfären. Den hypotesen är just absurd. Det inser man enkelt, om man bara tillåter sig att lita på sitt sunda förnuft. Jag har fått ett antal “dumma frågor” som gör det lätt att förstå.

1. Är det rimligt att en enda faktor dominerar drivkrafterna för klimatets förändringar ?

Jag svarar att det nog kan tänkas. Klimatet utgörs av ett komplicerat kaos av ett mycket stort antal drivkrafter, som vi känner ganska ofullständigt. En av dem kan nog vara viktigare än alla andra.

2. Vilken är då den troligaste faktorn ?

Det är alldeles uppenbart SOLEN. Nästan all energi på Jorden kommer från dess strålning. Dess massa är mer än 300.000 ggr Jordens. Vi vet också att även dess “väder” är kaosartat med gigantiska konvulsioner som sprutar ut plasma i rymden och skapar solfläckar, som kan liknas vid jordbävningar eller vulkanutbrott. Deras antal varierar cykliskt i perioder om drygt 11 år, vilket tydligt indikerar varierande aktivitet. Det borde vara självklart att dessa variationer påverkar Jordens klimat.

3. Finns det några fakta som talar för en sådan påverkan ?

Man har räknat solfläckar i 400 år och fört noggrann logg på deras antal sedan 1752. Antalet är nu lika exceptionellt lågt som för 200 och 400 år sedan. Solen befinner sig alltså i en extremt passiv period. Då detsamma inträffade på 1600- och 1800-talen var klimatet kallt. Det ger utomordentligt starka skäl att tro på en avkylning de närmaste decennierna.

4. Finns det några tecken på att det också gäller nu ?

Javisst, de tre senaste vintrarna har varit ovanligt kalla i Sibirien och Nordamerika. Det har snöat mitt i sommaren på flera ställen. Missväxt på grund av snö och kyla har drabbat på många håll se vår post om dessa tecken.

5. Ja, men koldioxidens verkan då ?

Det finns mycket lite CO₂ i luften, drygt 400 ppm, miljondelar. Av dem har c:a 300 funnits innan “människan” började elda med kol och olja, så de kan inte ha bidragit till de klimatför-ändringar vi sett det senaste seklet. Den uppvärmning vi haft har ökat den biologiska akti-viteten, så att dess “utsläpp” av CO₂ beräknas till storleksordningen 80 ppm. Mätningar och beräkningar av bidraget från våra bränslen hamnar på 4 à 20 ppm. Således förutsätter hypotesen att 1 á 2 molekyler CO₂ bestämmer temperaturen på 100.000 molekyler luft. Det är helt orimligt.

6. IPCC larmar ju om kommande katastrofer. Skall vi inte tro på dem ?

Nej ! Absolut inte. De har larmat i 30 år och larmen har ständigt slagit fel. Kommer du ihåg något som slagit in ? Ladda ner vårt Faktablad: Årets största klimatnyhet. Den sierska som haft praktiskt taget allt fel i 30 år och sedan spår vad som skall ske om 80 år har ingen tillstymmelse till trovärdighet.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Lekiny Cliff är nu 30 m hög och visar att havets nivå i tidigare epoker legat 4 m, 8-9 m och 22 m högre än idag.

Foto © Mörner

Det är med stor glädje jag presenterar ett stycke “riktig vetenskap” av en ovanligt djup grundlighet och hög lödighet. Det är en viktig illustration till det “vetenskap” skall vara i dessa tider av hopgissade datorsimuleringar eller sammanställningar av satellitdata producerade i bekväma luftkonditionerade lokaler. Nils-Axel Mörner åker till de platser det handlar om tittar, noterar och mäter outtröttligt. En preliminär rapport om hans studier på Ouvéa lade jag ut i december 2018.

Nu publicerar han den fullständiga rapporten:

Sea Level Records on Ouvéa Island in New Caledonia

Det är ett omfattande arbete på drygt dussinet sidor och 48 bilder. Jag mäktar inte med att referera det, men gör här en fri översättning av ett illustrativt stycke. En viktig aspekt är att en sådan rapport främst riktar sig till andra, mycket kunniga forskare, varför jag förenklar några facktermer och går förbi några detaljuppgifter. Arbetet är grundligt, så att framtida forskare om hundra år skall kunna besöka samma platser och se vilka förändringar som skett och dra sina slutsatser därav:

+ – + – + – +

The Lekiny Cliff

Den första och viktigaste saken att göra var att fastställa korrekt höjd av Lekiny Cliff i precisionsmätning med laser, se bilden ovan. Det gav klippans totala höjd (30 m) och höjden av tre olika havsnivåer:
1) En + 22 m strand med havsgrottor och en eroderad inskärning
2) En mycket tydlig strand uppdelad i två delar; en enorm inskuren strand från +13 m till + 8-9 m med omfattande stalaktitpelare från det överhängande taket, och en slät, eroderad plattform på +4 m (senare precist mätt till +4,3 m).
3) En sedan epoken Holocene till idag inskuren strand delad i två nivåer; ett övergivet högre hack och ett vid nuvarande havsnivå 70 cm därunder.
+22 m stranden verkar betydligt äldre och mer väderbiten än + 4-9 m stränderna. Det är dock svårt att avgöra vilken epok de tillhör.

Den andra nivån är dubbel: + 8-9 m för det enorma överhänget, och +4 m för den distinkta plattformen. Det verkar rimligt att anta att dessa nivåer representerar den sista mellanistiden. Det motsvarar den nivå under senste mellanistiden, som föreslagits av Andréfouët et al. för Nya Kaledonien i allmänhet på ”ca + 4-6 m (ibland upp till +10 m)”.

Plattformen på 4 m höjd (inskuren i en äldre formation av revet) är ansluten till en strandgrotta, som har sitt golv på nivån +4,3 m. Denna nivå verkar vara en bra approximation av den genomsnittliga havsnivån vid bildandet. Denna nivå representerar troligen en andra lägre havsnivå under den senaste mellanistiden (interglacialen), kanske från cirka 80.000 år sedan.

+ – + – + – +

St. Joseph inland sea

Figur 2. I distriktet St. Joseph finns ett system av insjöar

Foto © Mörner

Det är en serie av “armar” som sträcker sig 4 km in i landet. Särskilt anmärkningsvärt är att de saknar utlopp till havet. Stränderna ligger 40 – 70 cm över havets nivå. Kontakt med havets nivå uppstår förmodligen genom att vatten sipprar genom de underliggande formatio-nerna av koraller. Sjön torde utgöra ett gammalt flodsystem, som troligen kan dateras till den senaste istiden.

Mörner noterar att flera armar håller på att torka ut och växa igen, se längst till höger ovan.

Detta kan bara förstås så att havets nivå sjunkit ca 20 cm i sen tid.

Vetenskapens grund: Observera, mäta, notera och dra logiska slutsatser.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Anrika IVL har släppt en broschyr på 35 sidor som betalts av “Sveriges Allmännytta” och “Kommuninvest”.

Den tidigare högt ansedda institutionen IVL med miljöforskning på programmet har övertagits av världsförbättrare, som vill bistå sina trosfränder med goda råd. Vid upphandling av byggnader skall inte bara pris och kvalitet bedömas utan även dess GWP, Global Warming Potential, beräknad som “CO₂-ekvivalenter” för material och processer. Sedan kan man få en byggnad som är så “klimatsmart” att det underlättar marknadsföringen.

Steg i upphandlingen

Figur 2. Fyra övergripande steg i upphandlingen

1. I det officiella Sverige kan “Kunskapsuppbyggnad” bara ske genom att man går på särskilda kurser. Där får man sedan ett diplom, som verifierar den kunskap som förvärvats. Det är viktigt då okunniga överordnade, politiker, inte annars förstår vilka uppgifter man kan anförtros.

Här skall alla berörda avkrävas bevis på sin “Kompetensutveckling” Det behövs alltså MÅNGA kurser och konferenser och seminarier.

Detta tillförsäkrar arrangörer och föreläsare goda inkomster liksom deltagarna, som ju måste få högre lön för sin bevisade högre kompetens.

2. Kravens utformning måste givetvis beslutas tidigt i byggprocessen. Det kräver förstås samråd, samarbete och kunskapsutbyte i många, många sammanträden. Samt inhämtande av lagar och regler, ex.vis Boverkets förslag till regler för “Klimatdeklaration av byggnader” på 156 sidor.

3. Upphandlingstexter måste formuleras. Här är broschyren konkret hjälpsam med förslag till texter. Huruvida de är praktiskt tillämpbara lär visa sig så småningom.

4. Utvärdera klimatberäkningar. Detta kan vara utomordentligt enkelt då det handlar om en inbillad verkan av CO₂ som ingen kunnat bevisa att den finns. Om alla berörda bara bekänner sig till tron på dess existens, gör man beräkningarna så som man lärt sig på kurserna.

Lite svårare kan det bli om någon frågar: Hur säkert är det ? Det har kurserna inga svar på.

Figur 3. Ordlista för denna nya “teknik” eller “religion”

Bortemot hälften av dessa begrepp blir födkrokar för specialiserade konsulter: Bygg-sektorns Miljöberäkningsverktyg används för Livscykelanalys i en nödvändig Klimatberäkning som skall granskas av en Tredjepartsgranskare.

Figur 4. Ungefär 20 skeden i en byggnads livscykel skall utvärderas i en analys.

Vad är det möjligt att veta om varje skede ? Hur stora osäkerheter ligger i varje skede ? Hur stor blir summan av alla osäkerheter ?

+ – + – + – +

Gigantisk svindel

För oss som insett att CO₂ inte har någon mätbar verkan på klimatet, blir alla resultat kvalificerat snömos, hur omsorgsfulla beräkningarna än är. Ett snömos som gör husen dyrare, vilket skall betalas av oss skattebetalare och hyresgäster.

Det är en gigantisk svindel.

MEN, var skall alla dessa allvarligt syftande världsförbättrare anställas, när deras nuvarande uppgifter blir överflödiga efter klimatbluffens avslöjande ? I “riktiga arbeten” har deras kunskapslyft och erfarenheter inte mycket värde.

+ – + – + – +

by

Kaliforniens stora elbolag, Pacific Gas & Electric Company, GP&E, sätter in portabla dieselgeneratorer hos viktiga brukare, när de stänger av strömmen för säkerhets skull.

I Kalifornien har okunniga miljöpolitiker härjat ganska ohämmat sedan 70-talet. De har motsatt sig byggandet av dammar för att säkra tillgången på vatten. Folkmängden har ökat från 20 miljoner till 40 miljoner sedan dess. Under förra decenniets torrperiod blev därför stora arealer av jordbruksmark öde. Detta accentuerades av att en garanterad volym av det vatten som fanns skulle släppas ut i havet, för att en fiskart, smelt, som levde i bräckt vatten skulle få tillräckligt stort habitat.

För biodiversitetens skull förbjöds avverkning i stora delar av skogarna. Sedan hade ingen intresse eller pengar till skogsvård. Nedfallna grenar, kvistar och löv fick ligga kvar och torka till en lättantändlig bädd. Brandgator och gator för elledningar fick växa igen. Den dödliga branden i Paradise år 2018 tros ha startas av att elledningar svajat i blåsten och orsakat gnistor i kontakt med träd.

Målet har varit att bli “fossilfri” och därför har man förbjudit pumpning av olja i de oljekällor som finns. Istället importerar man olja från Gulfen.

Man har avvecklat egen elproduktion. Man subventionerar köp av el-bilar och sedan stänger man av strömmen! Bländande logik !

GP&E har ständigt varit trängda. Nu vill bolaget reducera sin risker att orsaka bränder och andra olyckor genom att stänga av strömmen i vissa områden, när omständigheterna där bedöms som riskabla. Pengar och tid finns inte att åtgärda decenniers försummelser av att hålla hög standard på säkerheten.

Samhällsviktig verksamhet

Men man kan inte bara stänga av strömmen för sjukhus, vattenverk och viktiga industrier. Därför skaffar man nu portabla dieselgeneratorer till sådana ställen.

Sådana aggregat i container finns nästan alltid för omedelbar leverans. Det är lösningen för dem som inte i tid kunnat planera för nödvändig produktion. I UK är de en etablerad del av satsningen på vindkraft.

Dieselaggregaten har små effekter jämfört med en “riktig” kraftstation, ex.vis 0,3 MW jäm-fört med 3.000 MW. Det betyder sämre verkningsgrad och mera föroreningar i avgaserna.

Ur all nykter betraktelse är dieselaggreagaten ett underkännande av sans och vett.

Detta drabbar dock inte i första hand elbolaget men de miljöpolitiker som gjort verksamhetens förutsättningar oförutsägbara.

+ – + – + – +

by

Figur 1. På Teneriffa ute i Atlanten frestas alerta politiker att testa drömmarna om ett “fossilfritt” elsystem.

Världen är full av öppet tillgängliga data, även om väder, klimat och energi. Det gäller bara att inte hårt blunda för fakta, så som vår miljöminister ofta väljer att göra. Häromdagen, 10/6, stod hon i Riksdagen och skrämdes återigen med “havsnivåhöjningar på flera meter” till följd av klimatförändringar. Man frågar sig hur en fullvuxen svensk kan vara ovetande om landhöjningen.

Vår tidigare landsman Björn på Teneriffa, han är numera acklimatiserad spanjor, håller sig à jour med energifakta. Han rapporterade igår 2020-06-14:

+ – + – + – +

Det stora spanska elbolaget Iberdrola har fått tillstånd att uppföra tre vindkraftverk här på Teneriffa med en total effekt av 13,5 MW. Vingarna är 71 meter långa. Det är Iberdrolas första kommersiella vindkraft med ett Li-Ion batteri på 12 MWh. Det finns redan vindkraft på Teneriffa som idag på morgonen levererade max 32,9 MW. Efter en timme och 20 minu-ter hade emellertid effekten minskat till 8,1 MW.

Figur 2. Klockan 03:10 levererade vindkraften 32,9 MW, vilket motsvarade 13,81 % av behovet

Färgkoden, medurs uppifrån:

• Grönt: Vindkraft,
• Grått: Diesel,
• Gult: Closed Circuit Gas Turbine eller CCPP,
• Brunt: Ångturbin, sannolikt koleldad kraft.

(Aiolos på ön Aeolia och var härskare över vindarna enligt grekisk mytologi. I romanska språk heter vindkraft därför ex.vis Eólica.)

Figur 3. Klockan 04:30, efter 1 timme och 20 minuter, hade vindkraftens effekt sjunkit till 8,1 MW.

Det skulle motsvara att Iberdrolas nya vindpark går från 13,5 MW till 1,42 MW, en minskning av effekten med 12 MW. Hur länge räcker batteriet om 12 MWh? Om minskningen varar en timme förbrukas 12 MWh. Emellertid, för att garantera en lång livslängd slutar man ta ut energi ur batteriet, när 40% återstår. Så gör man även i vår hybridbil. Kapaciteten 12 MWh är i praktiken bara 7,2 MWh. Bortfallet 12 MW under en timme och 20 minuter kräver netto 16 MWh. Batteriets nominella kapacitet skulle då behöva vara 27 MWh ! ! ! Det är dubbelt så mycket som möllornas maximala produktion under en timme.

Björn på Teneriffa

+ – + – + – +

Björn nämner inte “pengar”. Jag utgår från att Iberdrola har anslag av skattepengar för att bygga vindkraftparken. Dem slösar politikerna gärna med för att se sina drömmar förverkligas. De klarar inte kontakten med verkligheten:

• Genomsnittliga effekten från vindkraft är 25 – 30 % av märkeffekten. Man måste alltså betala för 3 eller 4 ggr den effekt man behöver.
• Med batterier för att utjämna blåstens nyckfullhet får man betala för effektbehovet minst en gång till.
• Men batterier klarar bara några timmar. Det kan råda nära vindstilla i två veckor. Då behöver man fossil kraft eller kärnkraft. Till marknadens fulla effektbehov ! ! !

När man då har sådan kraft, behöver man ingen sol- eller vindkraft. Det är onödiga utgifter att bygga sådan. Och när man har subventionerad sådan, parasiterar den på de pålitliga kraftslagens marknad, så dessa får sälja bara en del av sin kapacitet. Skall de övertalas att inte lägga ner, måste de få betalt även då de inte producerar, något som gäller i flera länder.

“Irre Zustände.” Ren galenskap, sa Sigmar Gabriel, näringsminister i Tyskland

+ – + – + – +

by

Figur 1. Molnbildningen har en tydlig verkan på klimatet, men helt motsatt den IPCC:s klimatmodeller räknar med

Hos EIKE hittar jag en utförlig redovisning av Mike Jonas med en skoningslös nedsabling av IPCC:s klimatmodeller. Det är förmodligen anledningen till att de stora vetenskapliga tidskrifterna avvisat rapporten. Därmed har han inte erhållit “peer review” av innehållet, vilket jag finner högst trovärdigt. De data han hänvisar till gör hans slutsats logisk.

Här begränsar jag mig till en översättning av Abstract och ett par grafer som gör slutsatsen uppenbar.

+ – + – + – +

Abstract

Nästan alla klimatmodeller som används av IPCC räknar med stark positiv återkoppling av molnbildningen, där en förändrad temperatur på jordytan påverkar molntäcket, vilket i sin tur påverkar temperaturen. I denna studie analyseras alla månatliga satellitdata från juli 1986 till juni 2017, för att avfärda klimatmodellerna på denna punkt. Som väntat var det stigande trender i vattentemperatur och minskande molntäcke under denna period. Men analysen visade också ett oväntat samband mellan vattentemperatur och molntäcke: stigande vattentemperaturer leder till ökande – och inte minskande – molntäcke under de följande månaderna. Dessutom tenderar ökningen av molntäcket mer till att blockera solens strålar än att hindra utstrålningen från oceanerna. Den oundvikliga slutsatsen är att återkopplingen är negativ. I vilket fall som helst kan den observerade minskningen av molntäcket över haven mellan 1986 och 2017 inte tillskrivas återkoppling av stigande temperaturer. Konsekvenserna för klimatmodellernas förtroende är förödande.

+ – + – + – +

Figur 2. Havsytans temperatur, SST, Sea Surface Temperature, 1986 – 2016

Temperaturen visar en svagt stigande tendens

Figur 3. Molnens täckning i procent, data är inte vägda efter area

När SST stiger, minskar molntäcket. Återkopplingen mellan SST och molntäcket är alltså negativ. Om det faktiskt finns något vi kan kalla återkoppling.

Här ser vi tydligt minskande molntäcke fram till sekelskiftet, den tid då den globala temperaturen steg. Därefter har molntäcket varit relativt konstant liksom den globala temperaturen.

Det stärker argumenten för Svensmarks teori att molnbildningen är en av de främsta faktorerna i klimatförändringarna och den påverkas i sin tur av Solens aktivitet.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Nils-Axel Mörner, Jan-Erik Solheim, Ole Humlum och Stig Falk-Petersen

Ett team av riktiga vetenskapsmän har påbörjat ett grundligt arbete om utvecklingen i Arktis. De har börjat som man skall med att göra hemläxan: Ta reda på vad som redan finns dokumenterat för att sedan kunna pussla ihop data från olika forskningsfält. De har inte nöjt sig med att sitta hemma i värmen och studera satellitdata sedan 1979 så som mycket av klimatforskningen utförs. De har själva varit ute i verkligheten under decennier och sett vad som skett. De har samlat historiska uppgifter från många olika håll. Uppgifter inte bara om vad som sker på Jorden utan även vad våra grannar i rymden påverkar.

Figur 2. Rapporten avser Barents hav, Norman Einstein, Wiki

Det är den del av Arktis som begränsas av:

• Kolahalvön,
• Björnön,
• Spetsbergen,
• Franz Josefs Land, och
• Novaja Zemlja

Det är den del av Arktis hav som mest direkt påverkas av Golfströmmens variationer. Det som sker där indikerar därigenom också variationer i klimatet i Nordeuropa. Rapporten har följande titel:

Changes in Barents Sea ice Edge Positions in the Last 440 years: A Review of Possible Driving Forces

Den är lång med fler än 20 sidor och 31 figurer, varför jag inte försöker referera den här. Den kan laddas ner i sin helhet. Jag försöker mig på en översättning av dess Abstract:

Abstract

Detta är den första rapporten från Barents Sea Ice Edge (BIE) -projektet. BIE-positionen, d.v.s. iskantens läge har varierat mellan latitud 76° N och över 82° N under de senaste 440 åren. Under perioden 10 000 till 6000 år sedan var det arktiska klimatet betydligt varmare än idag. Vi granskar olika oceaniska och atmosfäriska faktorer som kan påverka BIE-positionen. Golfströmmens växlingar med avseende på flödesintensitet och N-S-distribution spelar en central roll för förändringarna i klimat och BIE-position under det senaste årtusendet. Detta har skett i kombination med externa krafter från total solinstrålning, styrkan i jordens geomagnetiska fält, jordens rotation, förändringar av jetströmmarna; alla faktorer som ytterst drivs av interaktionen mellan solen, jorden och jord-måne-systemet. Under de senaste 20 åren ser vi tecken på variationer och förändringar som kan signalera slutet på 1900-talets varma period. BIE-positionen kommer troligen att börja avancera söderut under nästa decennium.

Forskarna

Nils-Axel Mörner, docent och föreståndare för institutionen paleogeofysik och geodynamik vid Stockholms Universitet från starten 1991 fram till sin pension 2005. Anses av många som världens främste expert på havens nivå och strandersion.

Jan-Erik Solheim, professor em. institutionen för fysik och teknologi vid Universitetet i Tromsø, UiT, Norges Arktiska Universitet. Han forskar på sambanden mellan Sol, Planeter och Jordens klimat. Sedan länge en auktoritet på isens historiska utbredning.

Ole Humlum, professor em. Oslo Universitet og tidl. professor ved UNIS, Universitetscent-ret på Svalbard, samt förestår bloggen climate4you.com, som har en av världens mest kompletta redovisningar av klimatvetenskap. Han forskar på glaciärers förändringar av landskapet.

Stig Falk-Petersen, dr. philos, research scientist, Akvaplan-niva, Framsenteret, 9007 Tromsø. 2006 – 2018: Adjunct Professor UiT The Arctic University of Norway. Han har varit flerfaldig ledare för expeditioner till Arktis norska kust och hav samt deltagit i expeditioner till arktiska Kanada och Antarktis.

+ – + – + – +

by

Erik Dotzauer, skatte- och styrmedelsexpert hos Stockholm Exergi

Tidskriften Nordisk Energi, NE, har flera intressanta artiklar i sitt nummer 3. Nedan gör jag några utdrag ur en debattartikel av Erik Dotzauer med rubriken:

Missriktade styrmedel förvärrar kapacitetsbristen i elnätet

Dotzauer konstaterar att existerande regelverk styr mot ökad användning av el, när nätet är som mest belastat och avslutar med:

Det krävs en attitydförändring som innebär att man måste vara beredd att försöka förstå och beakta de komplexa samband som råder i energisystemet.

Det är en ren utskåpning av dagens okunniga miljöpolitiker, som agerat enligt sina fixa idéer med total nonchalans mot riktiga experter verksamma inom berörda branscher.

Eftersom uppvärmning ofta sker med el, är elbehovet som störst vid kallt väder. Boverkets byggregler gynnar värmepumpar som ju drar mera el vid kyla. Denna styrning förstärks av olika former av “grön” finansiering.

Uppvärmning med fjärrvärme skulle inte störa nätbalansen på detta sätt.

Skattelättnaden för egenproducerad solel stiger med ökad elförbrukning, vilket man får med elvärme. Denna subvention gör solceller i kombination med värmepump till god ekonomi för fastighetsägare. Eftersom solcellerna producerar sommartid och uppvärm-ningen behövs vintertid, förvärrar detta problemet med effektbrist i nätet.

Genom att avtala om ursprungsmärkt förnybar el får man en på papperet grön miljöredo-visning även om man använder mycket el, när elbalansen är ansträngd. Den goda klimat-prestandan är dock en chimär, eftersom systemet med ursprungsgarantier för el enbart är en procedur som omfördelar statistik och som inte påverkar den verkliga produktionen av el.

Självbedrägeriet är alltså väl utvecklat både hos miljöpolitiker och hos dem i allmänheten som vill stoltsera med att vara “miljömedvetna” eller “klimatsmarta”.

+ – + – + – +

by