Hur mycket av detta har du fått veta av radion, TV eller din tidning ?
Slutsats:
Den kalla perioden har börjat. Med säkerhet kommer den att medföra lokal missväxt av såväl vanliga sorter spannmål som av potatis, grönsaker, frukt och vin.
Figur 1. Solfläckscykler analyserade med AI, Artificiell Intelligens
Ett forskarteam har utarbetat en metod att analysera solfläckars frekvens med Artificiell Intelligens. I det grå fältet har observationerna varit ofullständiga, men AI har återskapat informationen utgående från överlagring av kända cykler.
Blått visar halvperioder med längden 5,5 år. Prickat rött visar Gleissbergs 120-åriga dubbla cykler.
Vår norske vän Jan-Erik Solheim har tipsat om ett arbete av ett team med Willie Soon, som talade på vår konferens i Mölndal. Där ingick också professor David Legates, av president Trump tillsatt som director of the U.S. Global Change Research Program, men snabbt avsatt av Biden-administrationen, samt dr Victor Velasco Herrera vid the National Autonomous University of Mexico.
Ffigur 2. Med AI kunde man inte bara fylla i felande historiska data utan även göra en prognos fram till 2100.
Prognosen visar låg aktivitet de tre närmaste cyklerna. Willie Soon ser det som bekräftelse på sina förutsägelser för 10 och 15 år sedan.
Det kan betyda 50 år av kyligt klimat.
Professor Legates förklarar att president Trump insåg betydelsen av forskning om “rymdväder” och särskilt om Solens varierande aktivitet.
När Solen är aktiv sker utbrott av magnetiska stormar som kastar ut strålar av plasma. En stark sådan riktad mot jorden kan skada eller till och med förstöra tusentals av de satelliter som världen är beroende av för allt från radio, telefon och TV. Värre är att en riktigt stark solstorm kan skada elnätet. De flesta kraftledningar och transformatorer finns oskyddade ovan marken och är därmed akut sårbara. Solpaneler kan också få sin livslängd förkortad av sådan strålning.
Legates tillägger: Om vi har rätt är elnäten och satelliterna säkra de närmaste 50 åren.
Ett helt uppslag ägnas den 16/4 åt Pontus Bergendahl, som arbetar heltid för XR utan lön
En lokaltidning skall naturligtvis följa upp vad som sker i grannskapet. Då är det OK att porträttera personligheter som gjort avtryck i omgivningen. Men då krävs givetvis en balans i valet av personer. Sydsvenskans journalister tycks fascinerade av revolutionärer. För en tid sedan porträtterade de Andreas Malm, som förespråkar sabotage: spränga kraftledningsstolpar och oljeledningar eller släppa ut luften i däcken på stadsjeepar.
Pontus Bergendahl hävdar att XR står för “civil olydnad” men också för “icke-våld”:
Vi står för icke-våld och skulle aldrig förstöra något som påverkar enskilda individer.
Han var med om att limma fast sig på grindarna till ett av Vattenfalls kolkraftverk i Tyskland, att stoppa ett flygplan på Ängelholms flygplats och störa partiledardebatten i Riksdagen.
Politikerna kommer aldrig att gå före för att rädda klimatet. De kommer att komma sist, efter den folkliga opinionen. Massiv civil olydnad är det enda hoppet jag ser, faktiskt.
Det är oklart om det är journalisten eller Bergendahl som påpekar att civil olydnad kan framstå som hjältemodigt ex.vis av de engelska suffragetterna som t.o.m. utförde brandattentat i kampen för kvinnlig rösträtt eller av Rosa Parks, som bröt mot raslagarna i Alabama på 50-talet och av Nelson Mandela, som också bröt mot raslagarna i Syd-Afrika.
Jordens undergång
Greta Thunbergs exempel väckte Bergendahl inför katastrofens akuta läge. Det är naturligtvis hedervärt att “rädda världen” om man tror på risken för dess snara undergång. Han hade uppenbarligen blivit helt indoktrinerad av Sydsvenskans ständiga larmande och falska nyheter.
När skall Sydsvenskan leva upp till de Pressetiska Reglernas krav på “allsidig” rapportering och ägna ett uppslag åt någon som kan balansera Gretas och Bergendahls oro, mig till exempel ? Och då presentera vad jag sagt på ett ärligt sätt, inte fimpat och snedvridet, som Expressen gjorde, när de under falska förespeglingar berömde sig av att “ge plats åt båda sidor”. Också i Bonnier-koncernen.
Det är Sydsvenskan som är ett demokratiskt problem, inte Bergendahl.
Skärmdump från DI:s nätsida med hopfuskad bild på rök
Alarmister visar ständigt att de är okunniga och dessutom ohederliga. Men jag kunde inte tro att sådana finns på Dagens Industri. Denna bild är ett ovanligt grovt försök att skrämma läsarna med rök från stigande elförbrukning.
Bilden visar kyltorn. I dem sprutas vatten på varma ytor för att det skall förångas och därmed kyla ångan i processen så att den kondenserar. Därifrån kommer endast vattenånga, vit ånga, som skingras och blir osynlig snart efter utloppet.
DI visar kraftiga rökmoln med ett tarvligt fotomontage. Svart rök från kyltorn är en omöjlighet. Vare sig det är rök eller vattenånga som stiger upp, så är dess riktning nära vertikal närmast utloppet varefter den viker av med vinden. Montaget är amatörmässigt med räta linjer mellan rökbollar av olika mörkt grå färg.
Dessutom gäller att koldioxid är helt osynlig oberoende av temperatur. Samt att det knappast kommer någon svart rök ens från skorstenarna från ångpannorna i moderna kraftverk. Dessas rökgasrening är idag mycket sofistikerad, så att sotpartiklar är praktiskt taget eliminerade.
Texten kan sammanfattas så här:
När världsekonomin återhämtar sig efter det pandemipräglade fjolåret kommer koldioxidutsläppen från energisektorn att öka i den näst snabbaste takten någonsin, slår IEA, Internationella Energimyndigheten, fast i sin prognos för året.
+ – + – + – +
2021-04-21
DI har under dagen bytt ut bilden mot ett porträtt.
Einstein: Är du i en fårskock, måste du själv vara ett får
“In order to be a member of a flock of sheep, one must, above all, be a sheep oneself!”
Lokaltidningen i Hässleholm lever upp till de Pressetiska Reglernas krav på öppenhet och “allsidig” information på så sätt att de tillåter debatt på insändarsidorna om den allt överskuggande politiska frågan, “klimatkrisen”.
Så har debatten fortsatt med inlägg av Miljöpartiets politiker Dolores Öhman, som motionerade i fullmäktige om att deklarera “klimatnödläge”.
2021-04-13 Dolores Öhman kommer med ett genmäle, som ligger bakom en betalvägg. Texten tycks dock vara densamma som på nätsidan FRILAGT:
Han citerar kända klimatförnekare, många av dessa finansierade av oljeindustrin. Han hänvisar till trovärdiga källor men plockar ut meningar ur sitt sammanhang. Det är ett desperat försök av en av de få förnekare som finns kvar.
66 procent av alla svenskar är oroliga över klimatet och endast två procent förnekar förändringen enligt en Novus-undersökning. Jag vet inte varför Ernst Herslow har fastnat i denna grupp om 2 procent.
Hon hänvisar endast till att Herslow representerar så få som 2 % i befolkningen och de övriga går åt det andra hållet. Påståendet om oljeindustrin är helt falskt. Oljefamiljen Rockefeller finansierar istället flera alarmistiska s.k. “gräsrotsrörelser”.
Hon har inte förstått ansvaret som politiker: Det är inte att tanklöst göra som “alla andra”. Det är att ta reda på förutsättningarna för varje beslut och ta personlig ställning. Inte att bara “följa John”.
Hon blir kränkt av att henens namn helt korrekt förkortas till DÖ, men kränker lättvindigt Herslow med skällsordet “klimatförnekare”.
+ – + – + – +
2021-04-20 Ernst Herslow:
Vem vågar ta avstånd från klimathysterin?
I ett försök den 13/4 att bemöta min insändare den 7/4, i vilken jag visar fakta som talar mot ett ”klimatnödläge”, drar Dolores Öhman, miljöpartiet, till med allt hon har: hon beskyller mig för förnekelse (i många varianter dessutom)!
Det anförs inga sakargument, bara de vanliga, tröttsamma konspirationsbeskyllningarna, kryddat med det vetenskapligt ointressanta rabblandet av hur många som minsann tror på klimathotet.
Det presenteras inga data, inga konkreta invändningar mot mina fakta. Kanske inte så konstigt, eftersom dessa fakta är hämtade från observationer från den riktiga världen, och då självklart är svåra att komma runt för en klimathotare.
Denna ovetenskapliga skräckpropaganda som några partier med miljöpartiet i spetsen trumpetar ut med massivt stöd av okunniga journalister i statsmedia och otaliga tidningar måste få ett slut.
Ambitionen hos de politiker som inte fångats av klimathysterin måste framöver vara att värna våra gemensamma resurser som nu förslösas på ett ickeproblem.
De förödande konsekvenserna av den förhärskande huvudlösa ”klimatpolitiken” syns alltför tydligt: ett sönderslaget elsystem; historiskt höga bränslepriser; straffskatter (flyg, bil, plastpåsar, el, bensin mm); arméer av klimatbyråkrater i stat och kommuner; miljö-förstörande vindkraftverk; dyra och meningslösa projekt i stor skala (”grön” ståltillverkning utan kol, murar mot havet, påtvingat elbilssystem, höghastighetståg etc). Samtidigt går äldreomsorg och sjukvård på knäna!
Vilket riksparti blir först att tydligt ta avstånd från rådande klimathysteri?
FSL har en debattartikel publicerad i UNT, Upsala Nya Tidning
2021-04-14
Dagens svenska mätresultat från vindkraftverk blir irrelevanta, då det farliga lågfrekventa ljudet inte mäts, skriver Göran Holm med flera.
Sverige står inför utmanande projekt avseende bl.a. fossilfri stålproduktion, som förutsätter stora mängder elektrisk energi. Det finns förhoppningar om att vindkraft ska kunna tillgodose väsentliga delar av detta behov. Produktion av vindkraft är förknippat med tekniska utmaningar. Inte minst är buller från vindkraft ett växande problem för landsbygdsbefolkningen.
Den 27 feb 2019 hade vi (Föreningen Svenskt Landskapsskydd FSL) en debattartikel i UNT med rubriken ”Oansvarigt risktagande”. Där påtalade vi att risken är betydande för att lågfrekvent vindkraftljud (s.k. infraljud) förorsakar hjärt- och kärlsjukdom, men att sambandet ännu inte statistiskt med säkerhet kunnat beläggas.
Ny kunskap
Nu två år senare är kunskapsläget helt annorlunda. Ett tyskt forskarlag vid universitets-sjukhuset i Mainz under ledning av prof. Christian F. Vahl har visat att hög nivå av infraljud påverkar hjärtfunktionen negativt. Ett antal oberoende undersökningar över världen har genomförts, med liknande resultat. Frågan om skadliga effekter av infraljud omfattar ett brett spektrum av processer, som kalcium-metabolism och s.k. mitokondriell integritet.
Mitokondrier finns i våra celler, och påverkar såväl hjärnans som hjärtats vävnader. Resultaten bör beaktas vid miljölagstiftning. Det tyska forskarlaget rekommenderar att den maximalt tolererade nivån för kronisk exponering av infraljud bör sättas till 80 dB(Z), med hänvisning till hälsorisker.
Vi vill erinra om de stränga kunskapskrav som den svenska miljölagstiftningen ställer på verksamhetsutövare. Det duger inte att hänvisa till okunskap när utövad verksamhet visar sig vara hälsovådlig vid exempelvis ljudstörning, i all synnerhet om förhållandet är väl känt och publicerat. Ansvaret kvarstår. Det duger heller inte att hänvisa till frågans komplexitet eller att skylla på tillståndsgivande myndigheter. Vi kan förutse framtida skadeståndstvister.
Fel ljud mäts
Frågan kompliceras av att det svenska regelverket idag anger att ljudstörningen ska mätas i dB(A), (Decibel A). Mätmetoden dB(A) togs en gång fram för kontorslandskap med begrän-sat lågfrekvent buller (s.k. infraljud), men används nu även för buller från vindkraftverk.
Mätmetoden filtrerar vid mätningen bort lågfrekvent och ohörbart – men farligt – buller inom vindkraftverkens frekvensområde. Därmed låtsas man i Sverige inte om att det lågfrekventa bullret kan vara skadligt. Däremot visar sig hjärtmuskelvävnad i den tyska studien in vitro påverkas redan efter en timmes exponering för vindkraftljud.
Dagens svenska mätresultat från vindkraftverk blir därmed irrelevanta, då det farliga lågfrekventa ljudet inte mäts. Vindkraft över korrekt gränsvärde kan sägas fungera som en störsändare mot hjärtmuskeln och hjärtats eget elsystem, vars funktionalitet hämmas.
”Det hörs inte men känns”.
Relevant för störning och hälsa är i stället ljudegenskaper som bäst mäts och uttrycks i dB(Z), i stället för dB(A). Förhållandet är väl känt, och påtalades offentligt 2017 av ljud-experten tekn.dr. Thomas Lagö. (Googla: ”Buller och störande ljud mäts med fel metod.”)
Sveriges Arbetsmiljöspecialister SAMS skriver redan 2005: ”Lagstiftningen kräver dBA men om HÄLSA skall beaktas måste dBZ också hanteras.” https://samssverige.se/ufaqs/buller/).
De tyska forskarna rekommenderar nu ett gränsvärde uttryckt som 80 dB(Z), med hänvisning till allvarliga hälsorisker. Därmed borde en rimlig säkerhetsnivå även i Sverige vara i motsvarande härad, och dagens svenska gränsvärde för ljudstörning – idag uttryckt i irrelevanta dB(A) – överges.
Ompröva mätmetod och gränsvärde !
Denna insikt bör nu inte i Sverige undertryckas i branschens intresse, utan istället tas till intäkt för en skyndsam omprövning vad gäller mätmetod och gränsvärde. Ett korrekt gränsvärde blir givetvis av extra stor vikt, om nu en större nationell utbyggnad av vindkraft planeras i Sverige.
Men intresset för korrekt gränsvärde förefaller svagt hos vindkraftsindustrin. Vi menar att nu planerad vindkraftsutbyggnad och -tillståndsgivning bör sättas på paus, intill dess nytt regelverk som beaktar skilda ljudtypers förenlighet med folkhälsan fastställts. Dagens svenska gränsvärde uttryckt i dB(A) bör inte användas för infraljud, och redan byggda verk bör justeras tills den nya hälsosamma gränsen uppnås. Vindkraftsindustrin kommer sannolikt att motsätta sig detta, då verken måste ”ställas ner”, med sämre el-utbyte som följd. Folkhälsan i glesbygden eller vindkraften – vilket finner Regeringen viktigast?
Folkhälsoperspektivet bör avgöra, och vi kan få se skadeståndskrav aktualiseras av drabbade närboende, när drift sker som överskrider gränsvärdena. Det bör vara en angelägen uppgift för berörda kommuner, att på lämpligt sätt stödja sina drabbade invånare i sådana ersättnings-processer. Grannarna är oskyldiga – men de är givetvis rättmätiga sakägare.
I strid mot vedertagen vetenskaplig metod, har våra svenska myndigheter Naturvårds-verket och Energimyndigheten (till skillnad från forskarna i Mainz) valt att på förhand verifiera sin hypotes – att olägenheten från vindkraftens bullerproblem ”kan tålas” – för att därefter vila sig mot det s.k. okunnighetsargumentet: att det saknas belägg för motsatsen. Kanske skulle statsmakten något höja kraven på stringens hos sina myndighetschefer?
Verkligheten kryper fram till slut – om än motvilligt.
Göran Holm, professor emeritus, hjärtmedicin, tidigare Sahlgrenska sjukhuset, styrelseledamot i Föreningen Svenskt Landskapsskydd FSL; Leif Lyttkens, docent, fd överläkare, audiologi, tidigare Uppsala Akademiska Sjukhus, styrelsesuppleant FSL; Martin Degerman, fil.mag. informatik, styrelseordförande FSL; Jan Hedman, jur.kand, styrelseledamot FSL
Den tyska skrotbranschen överraskas av oväntat stora mängder bilbatterier
Den tyska affärstidningen Handelsblatt rapporterar den 15/4:
2021-04-15
Elbilar ska öka hållbarheten. Men massor av batterier kastas redan i förtid.
Matthias Schmidt, verkställande direktör för återvinningsföretaget Erlos, är förvånad. Hans bransch hade faktiskt förväntat sig att först om åtta eller tio år skulle de översvämmas av batterier från de elbilar som nu produceras . Fordonsindustrin räknar med den livslängden för batteriet, den viktigaste komponenten i en elbil.
Faktum är att tusentals ton drivbatterier redan hamnar hos skrotfirmor. “Vi kunde aldrig tänka oss att så stora mängder skulle komma efter så kort tid”, säger Schmidt. Hans företag och konkurrenten Duesenfeld, som båda har specialiserat sig på återvinning av bilbatterier, har i år tagit emot mer än 4000 ton batterier från nästan alla modeller av elbilar – inklusive sådana som nyligen har kommit ut på marknaden.
Varmen ligger nemlig temmelig langt mod syd, mens kulden ikke befinder sig langt mod nord.
+ – + – + – +
Globalt har starten på 2021 ligeledes været kølig. Kilde: NASA
I senere dage har jeg fulgt udviklingen i globale temperaturer på Climate Reanalyzer. På den Sydlige Halvkugle er det i dag 0,4 grader koldere end gennemsnittet af 1979-2000.
Kulden har bredt sig til Ækvator, som i dag kun er 0,1 grad over gennemsnittet.
På den Nordlige Halvkugle er det 0,7 grader varmere end gennemsnittet. Det trækker den globale temperatur op på 0,2 grader over gennemsnittet.
Ifølge NASA var temperaturen januar-marts nr. 9 i rækken af varme år. Det er blevet koldere.
Klimaalarmisterne og journalisterne har et problem, for nu forsvinder klimakrisen.
Heldragen tjock linje visar absoluta buller nivån, som mäts i dB(Z). Heldragen tunn linje visar resultatet med filtrering typ A, anpassad efter örats känslighet. Så utförs de vanligaste bullermätningarna. De streckade och prickade linjerna avser filtrering för speciella ändamål.
Här har bullernivån 42 dB(A) registrerats, medan den verkliga nivån varit 93 dB(Z), vilket innebär 100.000 ggr högre ljudtryck.
Är det möjligt att avskaffa det kommunala vetot och ändå kunna hävda att det finns kvar? Frågan är synnerligen aktuell då lagändringar kan klubbas i Riksdagen i år. Det som gör frågan het är att det har blivit så bråttom med vindkraftutbyggnad och regeringen störs av att det tar för lång tid att köra över lokala opinioner.
“Strategi för en hållbar vindkraftutbyggnad” är ett projekt som drivs av Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Handlar i grunden om var man ska placera 100 TWh vindkraft (cirka 10 000 verk) och kunna övertyga folk om det begåvade med det. Hur man ska förklara att vindkraft, som ska prövas som miljöfarlig verksamhet, kan vara hållbar är förstås en tuff pedagogisk utmaning mot de människor som ska offra sin hembyggd.
Utredningen om det kommunala vetot ska vara klar 2021-06-30. Som det är idag har kommunen full rådighet över markanvändningen och kan säga nej till vindkraft. Det går inte att överklaga. Exploatörer och kommunpolitiker smyger ofta med projekten för att inte röra upp folkopinionen. Resultatet är många sena avslag när mycket kostnader lagts ned. Men det är ju självförvållat och lösningen får inte bli att göra det lättare att köra över folket utan istället att ha öppen och sanningsenlig information tidigt.
Kommuner ska ha en översiktsplan för användning av mark och vatten. Den ska innehålla utpekade områden lämpliga för riksintressen som vindkraft. Länsstyrelserna ska godkänna översiktsplanerna. Antagligen kommer förslaget innebära att om en kommun pekat ut ett område lämpligt för vindkraft, så ska en ansökan i detta område inte kunna beläggas med veto. Kommunen avhänder sig alltså sin handlingsfrihet om den pekat ut ett vind-kraftsområde i sin översiktsplan. En plan som länsstyrelsen ska godkänna. Där slår fällan igen. Länsstyrelsen, som har regeringens uppdrag att främja vindkraft, kommer med all sannolikhet inte att godkänna en översiktsplan utan vindkraftsområden och därmed faller vetot om utredningens förslag går igenom riksdagen efter en remissrunda, förmodligen under hösten 2021. Kommunerna förlorar sin grundlagsskyddade rätt att planera över mark och vatten.
Den information som medborgarna borde få är inte förskönande beskrivningar som förnybart, klimatsmart, hållbart och hur billigt vindkraft blivit. Det spelar ingen roll hur höga verk man bygger. Vindkraft har ändå en sak gemensam med medeltidens väderkvarnar – blåser det inte blir det ingen energi.
Klimatnyttan är noll i Sverige som i utgångsläget har fossilfri el. Jakten på koldioxid är meningslös. Klimateffekten vid total nedstängning av Sverige är minus 0,002 grader till 2100. De pågående ekonomiska skadeverkningarna för landet ackumuleras och blir oerhörda.
Vindkraft är ett villospår och borde inte få undergräva demokratin. Svaret på den inledande frågan är att regeringen försöker undanröja det kommunala vetot så diskret som möjligt. Isabella Lövin (MP) initierade snabbutredningen. Per Bolund (MP) har varit tydlig i svar på fråga i Riksdagen, att han vill ha bort vetomöjligheten och utredningen leds av Lise Nordin (MP). En fanatisk vindkraftförespråkare.
Den här frågan har så stor potentiell påverkan på så många människors miljö, att den borde behandlas som grundlagsändring. Då krävs att riksdagen fattar samma beslut två gånger med ett mellanliggande allmänt val. Efter det första beslutet ligger grundlagsförslaget som vilande.
Varför finns ingen högljudd opinion mot ett så stort ingrepp i kommunernas makt över hembygden?
Figur 1. Kalifornien har “gått före” Sverige i satsningarna på “förnybar” energi
Wiki
Figur 2. Tehachapi Pass har flera ridåer av vindkraftverk
Figur 3. Några möllor har tjänat ut och står nu stilla, ex.vis den närmast kameran
Det är tidiga konstruktioner med kapaciteter lägre än 1 MW och max 3 MW att jämföra med dem som nu byggs utanför Piteå, 8 – 12 MW på 150 meter höga torn.
Figur 4. I Oklahoma har många vindkraftverk övergivits
Figur 5. Vem tar hand om skrot på 100 meters höjd ?
Figur 6. Inte ens de som ligger på marken har blivit omhändertagna
Figur 7. Feldimensionerat fundament borde vara en fråga om garanti, men existerar leverantören längre ?
Vad händer med skrotningen, när subventionerna upphört och möllorna blivit så många att elpriset inte täcker underhållskostnaderna ? Ägarna gör konkurs. Vem monterar ner ett 150 meter högt torn med hundratals ton maskineri överst. Vad kostar det ? Hur skall plasten i vingarna “återvinnas” ? ?
Bilderna kommer från två videos, som Björn har länkat till, en från Kalifornien och en från Oklahoma.
by 
