Monthly Archives: February 2016

Kött ingår i naturens kretslopp

150718-Kossor

DT-Logga-Liten

16-02-27

Kor äter gräs. Gräs och andra växter innehåller kol. Grundämnet kol i olika former finns på fyra sätt på Jorden: i luften (atmosfären), i växter och djur, i haven och i Jordens inre.

I luften finns kol som koldioxid med tre källor:

1. Jordens inre genom vulkaner och andra öppningar,
2. Varma hav genom utgasning,
3. Förmultning och förbränning av kolhaltiga ämnen.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC rymde atmosfären runt sekelskiftet ca 800 Gigaton kol. Upp-räknat efter aktuell CO2-halt blir det drygt 850 Gton. En fjärdedel eller drygt 200 Gigaton kol utväxlas årligen mellan hav, atmosfär och biologiskt liv.

Nästan alla Jordens djur och växter livnär sig på kol i olika former. Nästan allt kommer från luftens koldioxid. I naturens kretslopp går det tillbaka till atmosfären, tas upp av växter eller absorberas av kalla hav.

Vare sig växter ruttnar eller äts upp av djur, återgår kolet till atmosfären som koldioxid. Vare sig djur dör naturligt eller blir uppätna, lämnar de koldioxid till atmosfären. Även vi. Allt ingår i kolets naturliga kretslopp.

Mer koldioxid till atmosfären kan bara komma från varmare hav, större utsläpp från Jordens inre eller ökande utsläpp från förmultning och förbränning av kolhaltigt material.

Vad vi och andra djur äter är förbränning, precis som i motorer. Att äta kött ökar inte luf-tens CO2-halt. Denna påverkar inte klimatet så mycket att det kunnat mätas.

Klimatets främsta drivkraft är istället Solens växlande aktivitet. Nu är den åter minimal. Det tyder på kyligare klimat framöver.

Tege Tornvall
Nätverket KLIMATSANS

(Lätt redigerat efter införandet.)

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Havet stiger inte snabbare

160224-PIK-Havsnivå-Christmas Island-0

Ex-130511-Geting

160224-Havsnivåerna-Expressen

Det är ingen måtta på den amatörmässighet media presenterar som “forskning” och “ve-tenskap” utan att kolla upp rimligheten i de pressreleaser man vidarebefordrar. Beträffande havets nivå finns hundratals studier. Bland dem finns inget stöd för accelererande stigning. Den aktuella studien nonchalerar tillgänglig kunskap och förlitar sig på mätningar av havets nivå med “ny teknik”, satelliter, som seglar på 130 svenska mils höjd. Deras resultat har INTE VERIFIERATS mot de mätningar av tidvattnet, som gjorts i hundratals år i hundratals hamnar. Dessa står på fast mark, så att man kan kontrollera dem noga och testa deras noggrannhet.

Bilden ovan visar upptill hur nivån vid Julön i Kiribati framställs i den aktuella studien. De senaste åren innan 2010 visar en snabb uppsväng.

Vår svenske auktoritet på havets nivå, dr. Nils-Axel Mörner, refererade omedelbart till de faktiska mätningarna med tidvattenloggarna, se den nedre kurvan. Den visar de senaste 45 åren, där ingen stigning alls kan urskiljas. Hans omdöme om studien är:

Den strider mot observerade fakta och etiska principer.

Den nedre kurvan visar de dramatiska svängningar som hänger samman med väderfenomenet El Niño. Passadvindarna pressar ytvattnet mot väster hela vägen från Peru till Australien och Nya Guinea. På vägen värms vattnet c:a 8 grader. Kiribati ligger inte så långt därifrån. Då landet stoppar strömmen, stiger nivån så småningom upp till en halv meter. Sedan tappar vindarna taget. Höjdskillnaden 50 cm får vattnet att forsa mot Peru. Det är El Niño, som innebär att havet blir varmt ända från Australien till Peru. Men den stora massan i vattnet som forsar mot öster drar med sig kallt vatten, när det varma vattnet tar slut. Det är La Niña. Då stiger havet vid Peru, så att vattnet sedan “skvalpar” fram och tillbaka några år tills processen börjar om från början igen.

Studien presenterades i vad som borde vara en garanti för fullödig vetenskap: PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. Det är sorgligt att se hur respekten för fakta kan nonchaleras officiellt när det gäller klimatet.

Se fullständigare kommentarer på Climate Depot .

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

MP vill äta kakan och ha den kvar

151217-Barsebäck-flygfoto

Kärnkraftverket Barsebäck, som stängts av och håller på att demonteras.

ÖA-Logga-1

Svar till Lise Nordin (MP), energipolitisk talesperson och Amanda Lind (MP), kommunalråd Härnösand, ”Olönsam kärnkraft kan ersättas”.

Det är samma artikel som behandlades i förra posten.

+ – + – + – +

Lise Nordin berör inte de praktiska och ekonomiska förutsättningar som verkligheten ger för elproduktion. Hon vill både äta kakan och ha den kvar, när hon förutsätter att kärnkraften kan avvecklas och att vattenkraften sedan kan fortsätta fungera som reglerkraft. Under 2015 producerades vår el så här:

>>> 48 procent vattenkraft.

>>> 36 procent kärnkraft.

>>> 11 procent vindkraft.

Den tillförlitliga kärnkraften svarade för basbelastningen. Dess turbiner arbetar med full kapacitet över 7000 timmar per år, vilket även gäller en stor del av vattenkraften. Dennas förmåga att snabbt anpassa kapaciteten har sedan tagits i anspråk för att parera nyckfullheten i efterfrågan och i vindkraftens kapacitet. Ersätter vi kärnkraften med vindkraft måste vattenkraften ta över basbelastningen. Den kan då inte användas som reglerkraft.

Sveriges maximala effektbehov var cirka 24000 MW (megawatt) eller 24 GW (gigawatt). Den 7 januari i år steg det till 26 GW. Då svarade vindkraften för 4 procent, det vill säga nästan ingenting. Dess maximalt levererade effekt under 2015 var nära 5 GW medan den ofta varit lägre än 0,2 GW, googla ”Sveriges el 2015”.

Lise Nordin bortser från det viktigaste problemet: Det blåser inte alls ibland, och det kan gälla hela Europa samtidigt, googla: ”Vindstilla i Europa”. Hon inser inte den grundläggande ekonomiska förutsättningen:

Investeringskostnaderna måste betalas tillbaka.

Hur man än producerar el, så behövs en generator av tillräcklig effekt. Den måste drivas av en turbin, som endera behöver en ångpanna eller en vattendamm. Det gäller även bioenergi. Alltsammans behöver ett hus och ställverk med mera. Det blir inte billigare för att man kör anläggningen 10 eller 100 timmar om året i stället för normala 7000 timmar.

Detsamma gäller för kraftledningar med transformatorer etcetera. Det är ekonomiskt orimligt att bygga ut dem för stora effekter, som behövs bara 10 eller 100 timmar om året, vilket är vad hennes förslag om sammankoppling ytterst innebär.

Vi behöver alltså alla vanliga kraftverk, hur mycket vindkraft vi än bygger. Det vi inte behöver är vindkraftverk. De har ingen inverkan på klimatet.

Nätverket Klimatsans

Sture Åström
sekreterare

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Förnybart kan inte ersätta kärnkraft

150517-Jim's Autos

Miljöpartiets Lise Nordin har under lång tid argumenterat för att vi klarar oss utan kärnkraft och fått plats i ett flertal lokaltidningar tillsammans med lokala representanter för partiet: Kärnkraften har blivit så olönsam att den måste läggas ner, ex.vis under rubriken:

Olönsam kärnkraft kan ersättas

NWT-Logga-0

2016-02-18

Avsikten är just att göra kärnkraften olönsam och är ett ohederligt sätt att hantera en av svensk elproduktions grundpelare som har försumbara utsläpp, skriver Lennart Back.

Svar till Lise Nordin och Stina Bergström (NWT 2/2)

Nordin och Bergström attackerar på nytt kärnkraften som de av ideologiska skäl avskyr och skriver att den är olönsam. Det beror bland annat på en snedvriden marknad där skatter och subventioner blandas. Kärnkraften tvingas betala en godtycklig straffskatt som gradvis höjts. Enligt Sweco var avgiften ifjol åtta öre per kWh. Skatten beräknas på verkens teoretiska kapacitet och skall betalas även vid stillestånd. Avsikten är just att göra kärnkraften olönsam och är ett ohederligt sätt att hantera en av svensk elproduktions grundpelare som har försumbara utsläpp.

Andra får däremot generösa subventioner. Den som installerar solpaneler får upp till 120 öre mer per levererad kWh jämfört med storskalig vattenkraft enligt Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) – tala om överskattad produktion. Vindkraftens existens bygger helt på subventioner. Inga subventioner – inga vindkraftverk. Vattenfalls vindpark Yttre Stengrund hade uppnått 15 års ålder och då upphör subventionerna. Därför ansågs den plötsligt olönsam och monterades ner.

Kärnkraften skall ersättas med vad som påstås vara modernare teknik men som delvis handlar om mer av gårdagens teknik. Jag lånar ett drastiskt uttryck från en skribent på nätet: ”Miljöpartiets version av High Tech är att bygga väderkvarnar och elda koskit” (biobränsle). Sedan tar skribenterna ett jättekliv framåt i tiden och kompletterar med teknik så modern att den bara finns i deras fantasi – smarta elnät och billiga batterier med stor lagringskapacitet.

Denna mix tror de skulle lösa alla problem med det förnybaras instabilitet och brist på produktivitet. De tycks dessutom tro att man utan problem kan skicka el kors och tvärs genom Europa och att elnätet blir stabilare med mer förnybart. Erfarenheter från Tyskland visar att det är tvärtom. Grannländerna vill inte ha den instabila tyska förnybara elen.

Vind- och solkraft är fortfarande dvärgar i elnätet. Vindkraften stod 2015 för 10 procent av den totala elproduktionen, medan kärnkraften stod för 40 procent. Solceller gav så lite att de inte gjorde något noterbart avtryck i statistiken. Vindkraftens stora problem är den ojämna väderberoende produktionen. Påståendet att det alltid blåser någonstans stämmer inte. Under juli månad 2015 varierade den totala svenska vindkraftsproduktionen flera gånger mellan praktiskt taget ingenting upp till 3 400 MW med ett medelvärde på 1 000 MW.

Det är dessa stora och ständiga variationer som gett tyskarna mycket bekymmer och kommer att ge oss allt större bekymmer om vår utbyggnad fortsätter. Man bävar för Sveriges framtid om ideologi fortsatt skall tillåtas övertrumfa sunt förnuft i energipolitiken.

Lennart Back
Före detta adjunkt i maskinteknik

+ – + – + – +

Lise Nordin fick svar även i Dalarnas Tidningar av en politiker från Liberalerna, som sitter i styrelsen för “Falu Energi & Vatten AB”. Hans uppgifter om subventionernas storlek bör därför vara korrekta. Jag ser dem som mycket intressanta och återger därför insändaren här:

Ta klimathotet på allvar!

Enligt debattartikeln i DT den 4 februari är miljöpartiets högsta prioritet att ersätta klimatneutral elproduktion genom klimatneutral elproduktion. Påstådd dyr kärnkraft skall ersättas genom påstådd billig och miljövänlig vind- och biokraft. Inget ord om att kärnkraft straffbeskattas med ca 8 öre per kilowattimme (kWh) medan vind- och bioenergi subventioneras med cirka 16 öre/kWh. Terminpriset på el för 2017 är idag ca 18 öre/kWh. Skatteskillnaden mellan kärnkraft och vindkraft är alltså högre än marknadspriset för el. Subventionerna betalas givetvis av elkonsumenten. Detta är förklaringen för den olönsamma kärnkraften. Man ersätter stabil, närmast koldioxidfri el genom väderberoende el som kräver ett starkt utbyggd elnät samt mycket dyr energilagring. Även miljönyttan är tveksam. Vindkraft och biobränslen är långt ifrån “miljövänliga” och kräver omgestaltning av stora landarealer, som kan hota den biologiska mångfalden. Både kärnkraft och förnyelsebar energi har sina risker.

Mycket talar för att om vi, hela mänskligheten, inte förmår att får ner koldioxidutsläppet till nära noll om 50 år får det katastrofala följder. Vi har inte råd att negligera (närmast) koldioxidfria alternativ. Både vind- och kärnkraft behövs. Slopa skatten på kärnkraft och fortsätt därmed att minska kol- och oljeskifferförbränningen i Finland, Estland, Danmark, Polen och Tyskland. Så kommer vi åtminstone en bit på vägen.

Dietmar Gleich (L)
elektroingenjör

+ – + – + – +

Dietmar har inte förstått att koldioxidens effekt på klimatet är så liten att den inte kunnat märkas. Jag hoppas få kontakt med honom inom kort.

+ – + – + – +

NoT-Logga

2016-02-26

Ideologi får inte klå sunt förnuft

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Jorden är nu grönare

160217-Greening Earth

I tidskriften Scientific Reports meddelade ett forskarteam vid Indiana University att Jorden blivit grönare. Biträdande professor Lixin Wang och hans doktorand Xuefei Lu har bearbetat 45 studier från åtta länder. Satellitfoton visar att tidigare torra områden blivit grönare ex.vis runt Medelhavet och Sahara samt i Mellan-Östern, norra Kina, Mongoliet och Sydamerika.

Gruppen konstaterar att halten koldioxid i luften ökat med närmare 30 % mellan 1960 och 2015. Det betyder att växterna behöver andas mindre luft för att fylla sitt behov av koldioxid. Därmed förloras mindre fukt, så att växterna klarar sig med mindre vatten och kan kolonisera torrare områden än förr.

Konklusionen är att den frodigare grönskan huvudsakligen kan tillskrivas den högre halten koldioxid i luften.

Färgskalan i kartan ovan visar hur många procent produktiviteten ökat per decennium.

En fullständigare rapport finns hos Anthony Watts.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Klimatförändringarnas verklighet

150401-Tahiti-Tetiaroa

Söderhavsöarna hotas inte av översvämning. Havet stiger inte mer än normalt, en à två mm per år. Korallerna söker sig mot ljuset och följer med uppåt. Fler öar växer i area än de som krymper. Öarna är skapade av cykloner och växer tack vare dem.

Den våldsamma kraften i en cyklon bryter sönder en del koraller. Deras skelett bildar grus som stormar och cykloner spolar upp på stränderna, så att dessas nivå höjs. På dem växer sedan buskar och palmer, som så småningom ruttnar och bildar matjord. Så växer öarna både i yta och i höjd.

Här atollen Tahiti Tetiaroa.

Även om klimatet skulle bli betydligt varmare, kan havets stigning inte öka med mer än enstaka mm/år. Det beror på att landisarna är kilometertjocka. På deras översida är temperaturen därför närmare 20 grader lägre än vid havsytan. Avsmältning sker därför i närhetens av marken längs fronten, vilket begränsar värmeöverföringen drastiskt.

NWT-Logga-0

2016-02-16

Polarisarna smälter inte, isbjörnarna mår bra, havet stiger inte onormalt, fler söderhavsöar växer än minskar, havets pH är stabilt basiskt, orkaner och cykloner har blivit färre sedan 1990-talet, skriver Sture Åström.

Det är viktigt att skilja hypoteser, spekulationer och datasimuleringar från fakta:

1. Obestridliga fakta är att världen blivit en knapp grad varmare på hundra år.

2. Luftens halt av koldioxid har ökat med 30 procent till 400 ppm.

3. Växtligheten gynnas av värme och mer koldioxid. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO noterar 40 procent rikare skördar på 20 år. De fattiga har fått mer och billigare mat.

4. Världsbanken beräknar att närmare en miljard människor lyfts ur extrem fattigdom mellan 1990 och 2015.

Utsläppen har alltså varit bra.

Verkligheten visar att FN:s klimatpanel IPCC haft totalt fel!

Deras larm har varit fel. Polarisarna smälter inte, isbjörnarna mår bra, havet stiger inte onormalt, fler söderhavsöar växer än minskar, havets pH är stabilt basiskt, orkaner och cykloner har blivit färre sedan 1990-talet.

För övrigt har ”klimatförändringarna” upphört sedan 20 år. Det folk klagar på är väder och oväder. Extrema oväder är naturliga inslag i vårt normala klimat. De har inte blivit vanligare, snarare tvärtom.

Sture Åström

Nätverket Klimatsans

+ – + – + – +

Krbl-Logga

2016-02-18

Klimatets verklighet

+ – + – + – +

PT-logga

2016-02-20

Klimatförändringarna har upphört

+ – + – + – +

Danderyds Nyheter-Logga

2016-02-27

“Utsläppen har varit bra”

+ – + – + – +

Markbladet-Logga

2016-03-02

Klimatförändringarnas verklighet

Svar på Vennströms debattartikel v 7.
Det är viktigt att skilja hypoteser, spekulationer och datasimuleringar från fakta:

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Subventionerade konkurser

160216-Bankrupties

Subventioner med skattepengar snedvrider varje marknad, som utsätts för dem. Ännu allvarligare är den moraliska upplösning som tillgången till “lätta pengar” ofta leder till. I USA har generösa statsbidrag utbetalats till företag som stöd för “förnybar energi”.

Men nu har många av dessa företag gått i konkurs. Skattepengarna är förlorade. Om det blir något kvar av “hårdvaran” återstår att se. (Jag har fått mig tabellen tillsänd, så jag vet inte dess ursprung, men en koll av enstaka siffror har visat dem vara korrekta.)

Totala summan av skattebidragen är US$ 10.435 miljoner, eller c:a SEK 90 miljarder.

Notera att värderingsinstituten klassat flera företags aktier som “Junk”, d.v.s. “skräp” vid emissionen.

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Politik på svag forskargrund

151213-COP 21-Hurra

Ledarna för FN, IPCC och Frankrike jublar över att 195 nationer enades om ett “avtal”, fast det inte finns någon enda klausul som är “förpliktigande”, vilket är vad som gör ett dokument till ett riktigt “avtal”. Jubel över vackra ord utan betydelse, alltså.

EP-Logga

2016-01-16

De senaste veckorna har det hänt lite i massmediernas värld. Det bland speciellt miljöpartisterna så viktiga ordet forskning har fått sig en allvarlig törn. Miljöpartisterna hänvisar ju alltid till att forskningsresultaten pekar på det ena eller andra, och det måste vi förhålla oss till som vore det sanningar. Till exempel områden som skolpolitik, energipolitik där smarta elnät kan lösa våra energiproblem eller klimatpolitik där FNs klimatpanel hänvisar till entydiga forskarresultat.

Men så sker följande: Först avslöjade journalister att forskningsrapporterna kring Paolo Macchiarini kunde ifrågasättas. Hans kirurgi kring konstgjorda luftstrupar, och speciellt de framgångar som beskrevs i forskarrapporterna, var det lite si och så med. Hans granskade forskarrapporter kunde med andra ord ifrågasättas. En forskarrapport är med andra ord inte en sanning bara för att den granskats.

Nästa skräll kom helt nyligen i Bryssel, där EU:s livsmedelsmyndighet Efsa som följd av ett antal forskarrapporter kunde fastslå att socker inte bidrar till fetma. Det visade sig att forskningen delvis var sponsrad av läskeblaskindustrin, och EU har tydligen gått på den uppenbara bluffen. Man kan ju undra hur mycket pengar som betalats ut till diverse EU-funktionärer för att få igenom detta. . .

Ifrågasättandet av dessa granskade forskarrapporter öppnar ju fantastiska journalistiska möjligheter. Nu kan man kanske äntligen förvänta sig att Uppdrag Granskning eller något annat framåt journalistteam sätter igång och granskar de forskarrapporter och de slutsatser om klimatet som IPCC lämnat inför Parismötet i december 2015. Här finns verkligen utrymme för kritisk granskning. Ett stort antal vetenskapsmän och kvinnor är ju synnerligen kritiska till IPCCs slutsatser kring människans påverkan på klimatet. Så nog finns det alternativa slutsatser till den forskning som i massmedia framstår som entydig. Stora Journalistpriset ligger och vänta på dem som törs och vill!

Klockan klämtar och sanningen kommer snart fram. Kejsaren är naken. Släpp fram den granskande journalistiken!

Staffan Wohrne
Bålsta

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Till ledamöterna i Sveriges Riksdag

160212-Christy-Models-Observations

Figur 1. Jämförelse av datasimulerade klimatmodeller med faktiska observationer enligt flera dataserier presenterad inför USA:s Senat 2016-02-02 av John R. Christy, Distinguished Professor of Atmospheric Science, Alabama’s State Climatologist and Director of the Earth System Science Center at The University of Alabama in Huntsville.

Regeringens skrivelse 2015/16:87
Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning.

Den 28 januari överlämnade Regeringen en skrivelse med ovanstående rubrik till Riksdagen.

Skrivelsen är på 45 sidor och redovisar aktuellt läge i vad som tidigare beslutats i fråga om klimatmål, vad som uppnåtts och vad som återstår. Man redovisar också ambitionshöj-ningar för klimat- och energipolitiken. Den långsiktiga politiken innefattar målet 100 % förnybar energi.

Skrivelsen redovisar också Regeringens uppfattning om det klimatvetenskapliga kunskapsläget. Man tar där fasta på IPCCs utvärderingsrapporter, särskilt AR5. Denna har legat till grund för SMHI, som i samråd med Naturvårdsverket och Statens Energimyndighet utarbetat underlag om det klimatvetenskapliga kunskapsläget inför kontrollstationen.

Sigvard Eriksson och Ann Löfving-Henriksson har i samarbete skrivit en kommentar till Regeringens skrivelse. Kommentaren har sänts till samtliga riksdagsledamöter med undantag för de som representerar V och Mp. Kommentaren med följebrev återges här.

+ – + – + – +

Till Dig som ledamot av Sveriges Riksdag.

Den svenska klimatpolitiken får sin konkreta betydelse när den läggs till grund för beslut om vår framtida energiförsörjning. Regeringens skrivelse 2015/16:87:

Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning

som överlämnats till Riksdagen, utgör en samlad beskrivning av beslutade och planerade åtgärder för att begränsa jordens klimatuppvärmning till det s k 2-gradersmålet, med strävan mot ett 1,5-gradersmål.

Vi vill komplettera Regeringens skrivelse och nyansera dess beskrivning av det vetenskapliga underlaget för klimatpolitiken.

Det är vår förhoppning att Du skall ta Dig tid att läsa igenom vår text, som bifogas.

Med vänlig hälsning
Sigvard Eriksson
Ann Löfving-Henriksson

+ – + – + – +


Angående kontrollstationen för de klimat-och energipolitiska målen

Den 28 januari överlämnade regeringen skrivelsen 2015/16:87 Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning till riksdagen.

Åtgärder och planer som behandlas i skrivelsen baseras helt på de utvärderingsrapporter, den senaste AR5 2013-2014, och därtill hörande Summary for Policy Makers, SPM som utges av FNs klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change).

I utvärderingsrapporterna ger IPCC uttryck för osäkerheter i det vetenskapliga underlaget. Men osäkerheterna framgår knappast i sammanfattningarna för politiska beslutsfattare, SPM.

I AR3, 2001 konstaterade IPCC att datamodeller av klimatet inte kan användas till långtids-prognoser:

“The climate system is a coupled non-linear chaotic system, and therefore the long-term prediction of future climate states is not possible”.

De tidigare “prognoserna” kallas numera för scenarier.

IPCCs scenarier är starkt beroende av antaganden om hur den globala medeltemperaturen påverkas av halten koldioxid i atmosfären. Osäkerheten är mycket stor. Enligt IPCC är klimatkänsligheten i spannet 1,5 – 4,5 grader C per fördubbling av koncentrationen koldioxid räknat från 1800-talet, utan att ange något troligaste värde.

Vidare säger IPCC att det inte finns någon vetenskaplig grund för att förvänta sig fler extremväder (med undantag för fler rekordvarma dagar på vissa håll), eller att klimatsystemet skulle nå några klimatologiska ”tippingpoints”.

Detta, liksom att tusentals granskade forskningsrapporter kommit till andra slutsatser än IPCC, beaktas inte alls i skrivelsen.

IPCC är politiskt tillsatt med uppgiften att samla in och värdera forskningsrapporter om antropogen påverkan på jordens klimat. Främst avses utsläpp av växthusgasen koldioxid på grund av användning av fossila bränslen.

Regeringens klimat- och energipolitik tar således sin utgångspunkt i övertolkade rapporter som producerats inom en politisk och icke primärt vetenskaplig organisation med ett på förhand bestämt ändamål; att påvisa människans negativa påverkan på det globala klimatet. Skrivelsen förutsätter okritiskt att förändringar sedan Lilla Istidens slut vid mitten av 1800-talet, till allra största delen beror på den ökande koldioxidhalten i atmosfären och att det därför brådskar med att hejda ökningen av de s.k. växthusgaserna och på sikt nå ett ”fossilfritt” samhälle. Hela samhällskroppen ut i minsta detalj ska genom lagar och skatter tvingas att genomföra denna omställning.

Frågan är huruvida det är klokt att fatta politiska beslut med mycket stora och långtgående konsekvenser för vår ekonomi och välfärd på ett så svagt och vagt vetenskapligt underlag.

Klimatvetenskapen är en ung vetenskap som involverar ett flertal naturvetenskapliga discipliner. Vi vet ännu inte tillräckligt mycket om vilka naturliga drivkrafter som påverkar jordens klimat. Någon referens, ”nollhypotes” som säger hur klimatet skulle förändras utan mänsklig påverkan finns inte. Det antropogena bidraget kan därför inte urskiljas.

Innan riksdagens ledamöter tar ställning till skrivelsen vill vi uppmana till kritisk läsning av denna utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Vi vill också göra ledamöterna uppmärksamma på de rapporter som utgetts av den vetenskapliga panelen NIPCC (Nongovernmental International Panel on Climate Change). NIPCC är varken politiskt tillsatt eller politiskt bunden, den har inget politiskt uppdrag utan är en strikt vetenskaplig internationell klimatpanel.

NIPCC leds enbart av forskare till skillnad från IPCC där miljörörelsen (Greenpeace, WWF m.fl.) är djupt involverad. Den utgör IPCCs ”röda team” och redovisar sådan forskning som IPCC antingen lämnat därhän eller misstolkat. Totalt grundas de fem-sex NIPCC-rapporterna tillsammans på flera tusen vetenskapligt granskade forskningsrapporter. De två, kanske viktigaste ståndpunkter som NIPCC kommit fram till kan sammanfattas så här:

• IPCCs hypotes om vad som styr klimatet och klimatförändringarna saknar en vetenskaplig nollhypotes. Man vet således inte hur stor del av nuvarande påvisade förändringar i klimatsystemet som beror på naturliga drivkrafter och därmed kan inte det antropogena bidraget urskiljas.

• IPCCs klimatmodeller (GCM, General Circulation Models) är endast så tillförlitliga som de data som de matas med. Dessa data har allvarliga brister och modellerna avviker mer och mer från den verkliga utvecklingen. Se fig 1.

Klimatavtalet. I skrivelsen sägs:

”Vid FN:s klimatkonventions tjugoförsta partsmöte i Paris i december 2015 beslutade länderna om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal där man slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.”

Det kan måhända finnas formell grund för att beteckna avtalet som rättsligt bindande. De facto saknas de attribut som kännetecknar ett rättsligt bindande avtal. Länderna får snarare själva bedöma vilka åtgärder man vill vidta med hänsyn till individuella förutsättningar. President Obama var mycket noga med att det inte blev ett rättsligt bindande avtal. Tillväxtländerna fick också än en gång gå sin egen väg och prioritera välfärdsutvecklingen för sina folk. De globala utsläppen beräknas därför följa denna grafen i fig 2.

160212-CO2-COP15-Mueller

Figur 2. Förväntade utsläpp av koldioxid efter COP 15 i Köpenhamn 2009.

Global utjämning och rättvisa. FNs klimatkonvention, UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) bildades vid en tid då FNs strävan efter en ny världsordning – global utjämning och rättvisa – stod högt på dagordningen. Genom UNFCCC kunde klimatpanelens arbete bli det instrument som samlade världens nationer mot ett förment gemensamt hot – farliga klimatförändringar. IPCCs arbete kom därför att bli underordnat det högre målet, d v s FNs strävan mot en ny världsordning. Vetenskapen förvandlades till pseudovetenskap. Detta bekräftas av uttalanden från bl a Ottmar Edenhofer i en intervju i Neue Zürcher Zeitung 2010, då officiell talesperson för IPCC:

“Man måste frigöra sig från illusionen att internationell klimatpolitik handlar om miljö. I stället handlar det om hur vi de facto omfördelar världens välstånd.”

(Klicka på röd text för att komma till källan.)

Ödesfrågan. Vi är överens med vår statsminister och miljöminister om att klimatfrågan är vår tids ödesfråga, men vi anser att ödesfrågan ligger i klimatpolitiken snarare än i eventuella klimatförändringar. Vi menar att politiker alla kategorier måste söka information och råd från oberoende källor och klimatforskare som är fria från finansiella och politiska intressen. Politiker måste dessutom stå emot tryck från lobbygrupper, som tystar klimatforskare vilka ifrågasätter IPCCs auktoritet.

Innan riksdagsledamöterna beslutar om vår framtida energiförsörjning vilar ansvaret tungt på dem att ta reda på hur väljarna ser på saken. Vill vi att besluten ska grundas på bästa tillgängliga vetenskap eller på pseudovetenskap, grupptänkande och symbolpolitik? En omställning till global utjämning och rättvisa får inte ske på bekostnad av klimatforskningens integritet. De ständigt ökande krav på Annex I länderna (i huvudsak västländerna), så som förordas av vår Regering är verkligen en ödesfråga. Man bör också hålla i minnet att Sverige redan har ett försumbart nettoutsläpp av växthusgaser och att fortsätta minska dessa inte har någon som helst påverkan på det globala klimatet.

Sigvard Eriksson
Ann Löfving-Henriksson

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Elmarknadens fundamenta

Schuster-160211-Load-11-15

Figur nr 1. Med data från fem år har Rolf Schuster utarbetat grafer, som visar de mest fundamentala förhållandena på HELA TYSKLANDS elmarknad. Här visas varaktigheten i behovet av effekt.

Notera att Y-axeln börjar med 20 GW. Maximalt behov var 78 GW under enstaka timmar. Med minskande effekt ökar varaktigheten för att nå 8.500 timmar vid 38 GW, d.v.s. hälften av maxvärdet. För årets alla 8.760 timmar är minsta behovet mellan 24 och 32 GW.

Det är alltså mycket tillfälligtvis som effektbehovet är lägre än hälften av maxvärdet.

Schuster-160211-Wind-11-15

Figur nr 2. Här visas på samma sätt varaktigheten av levererad vindkrafts relativa effekt. Y-axeln visar produktionen som procent av totala märkeffekten.

Enstaka timmar kan 75 % nås. Effekten faller snabbt med ökad varaktighet. Vid 1.000 timmar till c:a 40 % och vid 3.000 timmar till 20 %. Under halva året är effekten lägre än c:a 15 %.

Notera hur mycket blåsigare 2015 tycks ha varit.

Schuster-160211-Wind-Prod-11-15

Figur nr 3. Röd kurva visar total märkeffekt av installerade vindkraftanläggningar. Med blått visas faktiskt levererad effekt. Den upplösning vi kan ha på bilder här ger ett något skevt intryck. Många blå linjer blir tjockare än de borde vara, vilket gör att perioder med vindstilla inte framträder korrekt.

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather