Svarar Regeringskansliet på Bernds frågor om elen ?

Bernd Stymer ber om tydliga besked om Sveriges energipolitik

Till

Sveriges regering

och riksdagspartierna

Med anledning av regeringsbeslut om att hela samhället skall ställas om till ett ”grönt” samhälle, begär jag härmed om information i nedanstående frågor med stöd av grundlagen.

På energiområdet hotar denna ”gröna” omställning bevisligen hela det nuvarande samhällets existens genom att skapa brist på säker el för medborgarna. Det visades klart 3.2.2021 i Kontrollrummets statistik.

Den enda anledning som regeringen hittills har angivit är att FN:s IPCC i s.k. Modeller påstår att mänskligt utsläpp av CO2 värmer atmosfären, vilket skulle leda till katastrof.

IPCC publicerar sin obevisade hypotes om katastrofen i en ”Sammanfattning för politiker”. Denna formuleras ”ord för ord” i veckolånga förhandlingar mellan delegater för c:a 130 länder, d.v.s. av politiker och deras beordrade tjänstemän men inte av vetenskapsmän.

  1. Härmed begär jag information om vilka personer som representerade Sverige i arbetet med senaste ”Sammanfattning”.
  2. Vilka meriter har dessa personer beträffande vetenskapen om CO2:s verkan?
  3. Då dessa personer företrätt Sverige har de givetvis erhållit instruktioner från regeringen. Härmed begär jag kopia av dessa instruktioner.
  4. Det politiskt livsviktiga beslutet om förändringen av hela samhället rör alla riksdagspartiers politik. Då denna förändring redan nu genomförs, vilket de statskontrollerade medierna SVT och SR dagligen sprider propaganda om, begär jag härmed kopia av de riksdagsbeslut, i vilka omställningen av samhället har beslutats i Riksdagen.

Högaktningsfullt

Bernd Stymer

Strängnäs

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

26 thoughts on “Svarar Regeringskansliet på Bernds frågor om elen ?

  1. #Jonas
    Jag kan inte finna vilken RCP man planerar för från Regeringens sida. Jag finner det inte i Klimatlagen eller andra dokument. Där det finns omnämnt är i diverse olika utredningar. Det verkar således att man överlåter beslutet åt Regioner och Kommuner.

    Riksdagen har bara satt upp mål om utsläppsminskningar av olika grad till olika tidpunkter. Så sannolikt har Vellinge kommun räknat på det värsta scenariot RCP 8,5.

  2. # Kjell Lindmark

    Vore intressant att veta. När man beslutade om muren vid Falsterbonäset så gick man ju på RPC8.5.

    Gäller det hela vår nation ? Att vi ska planera utifrån RCP8.5 ? Vore intressant om någon ställde den frågan till vår regering.

  3. Blacken

    Du säger ”utan kol inget stål” och det är fel. Man kan legera järn med många olika metaller och få stål av många olika kvaliteter helt utan kol. Sen att många stål innehåller kol betyder inte att det måste finnas kol i stål. I den ”enkla” produkten gjutjärn lämnar man en lämplig mängd kol, helt enkelt för att det är billigast att göra så. Gjutjärn kan innehålla andra metaller också, för att ge gjutjärnet speciella egenskaper.

    Du säger också ”kol är CO2 i bunden/annan form”. Möjligen gäller tvärtom; CO2 är kol i bunden/annan form för CO2 är oxiderat kol.
    Rost är oxiderat järn och oxiderad vätgas kallas vatten, men det är nog ingen som kallar vätgas för ”vatten i annan form”.

    Jag har aldrig påstått att kol och koldioxid har inget med varandra att göra. Kol är reducerad koldioxid och koldioxid är oxiderat kol. Generellt är det oxiderade ämnet mera stabilt då energi behöver tillföras för att få koldioxid att delas upp till kol och syre. Samma gäller för att dela upp vatten i vätgas och syre. Omvänt, om man sammanför vätgas och syre så avges energi och de förenas till det mycket stabila ämnet vatten igen.

  4. @kar Erik r.
    Så denna mening är alltså osann enligt dig?
    “Kol är det viktigaste legeringsämnet och ingår alltid i varierande mängd i stål”
    och kol och CO2 har inget med varandra att göra? Jag ska stämma min skola som lärde ut det på 60-70 talen..

  5. Blacken,

    Återigen, inte helt sant. I den vanliga masugnsprocessen får smältan hög kolhalt. Sen, beroende på vad järnet ska användas till, tar man bort en andel av kolet. Kol fungerar som andra legeringsmetaller, stålet blir hårdare. Idag innehåller nästan allt stål någon andel kol, men inte för att det är nödvändigt utan för att det kostar att ta bort kolet.

    I en process som ger noll procent kol i järnet kommer man nog att legera med andra metaller för att ge stålet önskvärda egenskaper. SSAB producerar s k högvärdiga stål, d v s i de övre prissegmenten och då är det inte kol som man legerar med. Enligt SSABs produktionschef (för 20 år sedan) är det önskvärda helt rent Fe som man sedan legerar små mängder av andra metaller.

    Alltså, det blir bra stål även utan kol men idag lämnar man en liten andel kol kvar för att det kostar att ta bort det. Kol är inte CO2 i annan form. Kol är endast kolatomer. Kol som har oxiderat blir koldioxid, en kolatom och två syreatomer i förening. Däremot, när man tar bort kol ur järnsmältan så gör man det med luft/syre och då bildar kol och syre CO2 som avgår i gasform.

  6. @Karl Erik R.
    Just det, utan kol, inget stål, och kol är CO2 i bunden/annan form eller?.
    “Stål (latinskt namn: chalybs eller aciarium) är en smidbar legering huvudsakligen bestående av järn. Kol är det viktigaste legeringsämnet och ingår alltid i varierande mängd i stål. Moderna stålsorter innehåller även många andra ämnen (exempelvis krom, molybden och vanadin), vilket ger stålet olika egenskaper. Stål med små mängder legeringsämnen utöver kol kallas olegerade stål eller kolstål. Stål som innehåller högre halt legeringsämnen utöver kol kallas legerade stål”

  7. Blacken,

    Inte helt korrekt. Smältan från en traditionell masugn innehåller 4-5 % kol, en rest från tillsatt koks. Genom s k färskning blåser man in luft som successivt oxiderar kolet till CO2. Järn som har kolhalt mellan drygt 2% till 4% kallas gjutjärn som är hårt och sprött. För att få järnet smidbart fortsätter man färskningen till ännu lägre kolhalter. Ofta legeras järnet med andra metaller för att ge det önskade egenskaper, t ex svetsbarhet, slitagemotstånd osv.

    Det ”fossilfria” järnet har vi inte sett ännu. Rimligen är det fritt från kol om inget sådant använts. Gjutjärn är en ”lågprisprodukt” som jag tvivlar att SSAB gör över huvud taget, så det kolfria järnet passar dem bra. Ett frågetecken är om väte finns kvar i järnet då det kan ge oönskad s k väteförsprödning.

  8. Man ska inte tillskriva herr Petter Wulff för mycket cred.
    Men eftersom han utger sig för att vara “expert” på allt inom fysik, miljö, kemi och allmän vetenskap i ämnet “miljö”. så kan han få förklara hur man ska kunna framställa “Fossilfritt stål”?
    För när man var på studiebesök på olika järnverk i skolan, så hade dom fräckheten att påstå att man tillsätter kol för att få stål, och kol är ju CO2 i bunden form, eller?

  9. @Rossmore

    Regeringen har inrättat ett klimatkollegium inom Regeringskansliet, för att alla politikområden ska kunna dra åt samma håll och klimatfrågan integreras i alla relevanta politikområden. Där sitter statsministern och alla ministrarna.
    Klimatpolitiska rådet ska fungera som blåslampa på regeringens klimatkollegium i syfte att “stärka regeringens arbete med att nå klimatmålen och att genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen”.
    https://www.klimatpolitiskaradet.se/wp-content/uploads/2020/06/brevtillregeringenomterhmtningspolitiken200611.pdf

    Klimatpolitiska rådet har föreslagit regeringen att utse Annika Nordlund och Björn Sandén till nya ledamöter i rådet. De föreslås tillträda den 1 juli 2021. Annika Nordlund är lektor, docent och prefekt vid institutionen för psykologi samt verksam forskare vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet. Björn Sandén är professor i innovation och hållbarhet på avdelningen Miljösystemanalys vid institutionen Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers tekniska högskola. De föreslås tillträda i samband med att nuvarande ledamöterna Katarina Eckerbergs och Tomas Kåbergers förordnanden går ut.
    https://www.mynewsdesk.com/se/klimatpolitiskaradet/pressreleases/nya-ledamoeter-i-klimatpolitiska-raadet-3076668

    Klimatpolitiska rådet presenterar årets granskning av regeringens politik
    https://www.klimatpolitiskaradet.se/wp-content/uploads/2021/03/klimatpolitiskaradetrapport2021.pdf

    Efter att ha läst ovanstående länkar kan jag bara konstatera det som mormor sa; ”dit det lutar dit rinner det men det ordnar sig alltid tillslut”. Fram tills dess får man ta det lite med en klackspark och betrakta cirkusen för vad den är.

  10. @Jonas

    Jag kan inte hitta någon information om vilket av IPCC:s scenarier de arbetar efter. Dock står det klart att vi skall hållas till 2 graders målet vilket Parisdeklarationen tydligen innehåller, fast helst under 1,5 grader som de själva skriver.

    De konstaterar vidare att industrin står för 32% av CO2 utsläppen, lika mycket som inrikes transporter vilket ska var noll 2045. Inrikes flyg undantas dock från klimatmålen då det sorterar under EU:s handel med utsläppsrätter. Vidare noteras att man undersöker möjligheten att införa förbud mot nya bilar som drivs av fossila drivmedel 2030.

    Man ska vara världsledande i införandet av flygbränsleskatt som då ersätter den nuvarande biljett(flygbränsle)skatten. Resultatet av det torde bli att flygbolagen tankar minimalt med soppa i Sverige och mellanlandar i Köpenhamn, Oslo eller Helsingfors. Blir det samma skatt där, så lär man mellanlanda någonstans utanför EU för skattefri påfyllning. Det lär öka utsläppen totalt men det får tydligen passera. Reseavdragen ska “ses över” vilket sannolikt betyder slopas för fossilt drivna fordon medan det får finnas kvar för överklassen som har råd med en batteribil. I linje med detta chockhöjer nu hyresbostadsbolagen avgiften för parkeringsplatser och garage med upp till 100%. Regeringens linje är klar, allt färre skall ha råd med egen bil.

    Industrin som även den står för 32% av utsläppen så står stål och järnframställningen för drygt 38% industrins totala utsläpp. Gruvnäringen som helhet står för drygt 8% tillsammans med trävaruhandel. Därav paniken med Hybrit och LKAB:s stora satsningar för att uppfylla Regeringens mål.

    Så då har lilla (MP) med i snitt 3,8% i färska siffror (3,1% i Ipsos mätning), man fick visserligen 4,41% i Riksdagsvalet 2018, tagit ett skamgrepp på Regeringen, Riksdagen och hela svenska folket inklusive industrin. Det kan inte vara rimligt att ett så litet parti med 16 mandat av 349 st har så stor makt. Man undrar vad de andra 333 ledamöterna sysslar med.

    Helt klart är dock att Regeringen endast lutar sig mot Parisdokumentet och inga precisa scenarier som IPCC stakat ut.

    Det finns mer men jag stannar där.

  11. #Rossmore
    Det verkar vara många inblandade bl.a. Chalmers, Naturvårdsverket, klimatpolitiska rådet och smhi. IPCC ”Summary for policymakers” är en lika svårgenomträngligt som en snårig djungel som är svår att forcera för gemene man. En dimbildning på hög nivå som kräver expertkunskap för att kunna granskas. Hittade det här på nätet:
    https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/IPCC-Christian-Azar.aspx
    https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6592-8.pdf?pid=10117
    https://www.klimatpolitiskaradet.se/
    https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/var-med-och-expertgranska-ipcc-s-delrapport-om-att-begransa-klimatforandringarna-1.167802
    http://www.klimatanpassning.se/polopoly_fs/1.119919!/Lena%20Lindstr%C3%B6m_IPCC.pdf

  12. Sorry, uttryckte mig lite dåligt.

    Happers arbete säger att återstrålningen ökar med ca 1.5- 2.5 W/m2 om koldioxidhalten fördubblas. D.v.s. konsekvenserna av 2.5 W/m2 finns beskrivna i RPC2.6. Inte speciellt oroväckande.

    I IPCC´s RPC 2.6 så antas återstrålningen begränsas av att man begränsar koldioxidutsläppen. Happers arbete säger att det blir inte mer återstrålning än ca 2.5 även om vi inte begränsar koldioxidutsläppen.

    Hoppas jag lyckade vara lite mer begriplig.

    Ursprungsfrågan återstår dock. Vilket av scenarierna är det som regering planerar utifrån ? Asien fortsätter ju öka sina utsläpp.

  13. Kanonbra skrivet. Jag trodde att de är tvungna att svara enligt offentlighetsprincipen.

    Det hade varit intressant att också fråga vilket av IPCC´s scenarier som regeringen planerar efter. RPC 2.6, 4.5, 6 eller 8.5 ?
    Det borde väl vara definierat i det “klimatpolitiska ramverket”. Borde väl vara ett minimikrav att de vet vilket scenario de arbetar utifrån ?

    Om man tror på RPC2.6 (som stöds av Happers arbete) så är det ju inte speciellt bråttom att göra nåt.

  14. För den klimatpolitiskt intresserade kan det väl ändå vara av intresse att få reda på vilka individer som representerat Sverige i IPCC:s ”Summary for policymakers”, vilka de är och vilka instruktioner de ev fått. Var hittar man svaret?

  15. # Petter Wulff
    Menar du att det är klimatpolitiska rådet som är en myndighet i form av ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan skall övervaka att följande mål för energipolitiken gäller:
    – Det övergripande målet för energipolitiken är att den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU.
    – Politiken syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Energipolitiken ska således skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.
    – Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
    – Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).

    Man kan därför också ställa frågorna till klimatpolitiska rådet.

  16. Otroligt intressant! Svarar de inte seriöst torde alla klimatsans-nätverkets läsare skicka in exakt samma frågor. Till exakt samma adressater. Även för en alarmist torde det vara intressant att Sveriges regering faktiskt följer grundlagen. Riksdagen och regeringen måste dela med sig av offentliga dokument, så vida de inte är sekretessklassade. Och det måste rimligtvis finnas beslut både på det övergripande beslutet i sin helhet och på varje liten klimatkonstighet. Beslutet om omställning är det dyraste och riskablaste Sverige fattat sedan vår hållning under andra världskriget. Dessa underlag måste kunna beställas. Genialt, Berndt!

  17. Deliang Chen är en av IPCC medarbetarna.
    Professor från Göteborg
    Han var en av de första som såg hur havsnivån accelererade i Svenska vatten.
    Fast vi som väntar på ett godkänt papper på detta har fått vänta.
    Forskningen underkändes!
    Med bias kan man komma långt!

  18. Petter Wulff är säkerligen en bildad man.
    Tyvärr är det inte där problemet ligger.
    Människor som är övertygade om klimatkrisen och dess påstådda förfärliga verkningar i framtiden är beredda att göra mycket för att upprätthålla denna lögn.
    Ni kommer inte att nå dem på ett plan där man diskuterar argument med vetenskaplig grund. Vad som däremot är viktigt är de ”vanliga” människorna som man kan påverka, de är betydligt flera och har en större politisk kraft när de väl har förstått budskapet. Tyvärr tar det tid och det måste bli påtagligt och oftast märkas i plånboken. En krasch i elsystemet, någrastörre länder till som öppet deklarerar att klimatfrågan endast är ett sätt för globalister att skapa ett elitsystem med många fattiga brukare och en rik elit.

  19. @Rolf H Carlsson

    Jag publicerade en länk i en tidigare artikel till ett föredrag av Happer. Där han påvisade att i enlighet med fysikens lagar kan inte en ökning av dagens nivå av CO2 värma jorden mer. Han menar att atmosfären redan är mättad ad CO2 varför ytterligare tillskott är verkningslöst. Den växthuseffekt som CO2 har är som störst upp till 30 ppm därefter avtar effekten snabbt och nu vid 417 ppm är en ytterligare ökning utan betydelse för växthuseffekten.

    Bra av Bernd att begära ut uppgifter som ligger till grund för den s.k. omställningen. Innan staten tar på sig så stora omställningskostnader det är fråga om och de konsekvenser detta får för gemene man med dyrare priser på energi, transporter och inte minst mat borde denna fråga ha ställts till folket i en folkomröstning. Är folket berett att offra sig så till den milda grad som nu blir fallet med denna politik.

    Om allmänheten verkligen hade fått klart för sig konsekvenserna av klimatomställningen, hade ja-rösterna på sin höjd blivit 5%.

    Något svar är nog inte att vänta från ryttarna på de höga hästarna, tyvärr.

  20. Klmatpolitik finns inte. Man kan inte med politik förändra klimatet.

  21. Hej Petter Wulff!
    Du brukar återkommande inta en annan ståndpunkt än de många kritiska synpunkterna i klimatfrågan. Jag vill gärna tro att Du är en seriös person som enbart vill anföra sakargument. Kanske har Du också en utbildning som gör Dig kvalificerad att seriöst diskutera frågan. Exempelvis hur är det med Dina kunskaper i strålningsfysik? Hur vill Du falsifiera William Happer som i nyligen framförda föreläsningar avfärdat den katastrofala uppvärmningshypotesen? Som Du kanske vet är Happer professor emeritus i fysik på Princeton. PS. Ad hominem-argument undanbedes. DS

  22. Ett “klimatpolitiskt ramverk” är ju en ren fantasiprodukt utifrån den felaktiga tron att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären. Ett politiskt beställningsverk som genom klimatlagen lägger en våt filt över både offentlig och privat verksamhet med “Fossilfritt Sverige” som pådrivande kraft utan vare sig beslutsrätt eller ansvar för konsekvenser.

    Det hela övervakas av för ändamålet skapade “klimatråd”, som kritiklöst utgår från den felaktiga utgångspunkten. Så har ett självspelande politiskt piano skapats. Fiffigt!!

  23. Så bra att du har koll på det.

    Då kan du väl sända det till Bernd. Eller lämplig länk.

    Sänd till mig så vidarebefordrar jag.

  24. För den klimatpolitiskt intresserade torde det vara känt att ett klimatpolitiskt ramverk beslutats i Riksdagen. Det finns tillgängligt att studera.

  25. Dessa högst befogade frågor får nog inga officiella svar. Men det är ju också ett svar – tlll stor del bekräftande.

Comments are closed.