Bolaget “Markbygden ETT” har 179 vindkraftverk i skogarna
2023-11-15, Afv, Affärsvärlden, Martin Berg:
Kinesiska vindkraftsjättens svenska skuldberg: 15 miljarder kronor
Umeå tingsrätt beviljar rekonstruktion för Markbygden ETT, en del av Europas största landbaserade vindkraftparker. Bolaget har via ogynnsamma avtal byggt upp en skuld på 6 mdr kr. Det är ett mönster som går igen i alla parker som ägs av det kinesiska statskontrollerade företaget CGN. Totalt har deras parker i Sverige en skuld som uppgår till 15 mdr kr, visar Afv:s kartläggning.
Parken består av 179 vindkraftsverk som ägs av det kinesiska statskontrollerade företaget China General Nuclear Power Group (CGN).
+ – + – + – +
by 
Klarläggande;
När UWb nämner “spotmarknaden”(nedan) handlar det om Nordpool och dess auktioner timme för timme. Future-marknaden (terminer t.ex) avser såvitt jag förstår i sammanhanget endast finansiell handel utan leverans (jmf råvaror, Stock&Flow). Den marknaden bedrivs av Nasdaq m.fl. Finansiella aktörer som Nasdaq (äger bl.a den svenska aktiebörsen) är delägare även till Nordpool tror jag. Tyvärr går trenden mot monopol…….
Markbygdens kontrakt med Hydro avser såvitt jag förstår tidsbundna el-leveranser till ett förutbestämt pris., dvs inte ett traditionellt termins-kontrakt.
Min fråga till er med insikter är hur den typen av fasta kontrakt administreras av Nordpool och SvK (m.fl) jmf med “spotmarknaden”?
UWb
Tack för kompletterande info om Hydro.
Elmarknaden som sådan är ju väldigt speciell inte minst tekniskt och jag undrar lite hur “clearingen” av el-kontrakten (leveranser) går till. El upplever jag lite som en “black box” jmf med allt annat materiellt.
1. Om vi förutsätter att Hydro t.ex behöver elen från kontraktet med Markbygden till sin alu-anläggning i Norge så undrar jag hur denna transmission går till? Det handlar om passage av flera elområden och nät bara i Sverige. Elen som Hydro förbrukar kan de inte särskilja från Markbygden’s och andra leverantörers om inte t.ex Markb avtalar med Hydros nätägare om en särskild elmätare?
2. Hur styrs den svenska elen (exporten) genom Norge till rätt mottagare (elmätare)? Måste Markb ha en norsk el-handelsrepresentant inblandad som ombesörjer transmissions-arbetet i Norge?
eller …….
3. Om all el som passerar el-områdes-gränserna sköts av Nordpool och dess el-mäklare (m.fl) är frågan om Hydro som storförbrukare själva är representerade som köpare vid Nordpool samtidigt som Markb har en egen säljare? Kan dessa då timme för timme göra upp om en volym i fast räkning direkt utan att delta i auktionen? Annars är ju som bekant alla buden anonyma! Hur hanteras då kapacitets-begränsningarna i utlandskabeln (70%) t.ex? Om Hydro är storimportör finns väl också risk att önskvärd volym inte kan överföras vid var tid?
De har fått ett aktieägartillskott om 12 miljoner €. Förra året var de tvugna att köpa in el för mer än 6 miljoner € för att täcka upp “deltat”.
Under 2023 är prediktionen 40 miljoner SEK i omsättning och 51 miljoner i förlust.
Hydro Energy har förbundit sig att köpa 1,65 TWh per år under 19 år till ett specificerat pris. När produktionen är för låg måste Markbygden Ett köpa in el från spotmarknaden och när produktionen är högre än vad som behöver levereras kan de sälja den på spotmarknaden.
Tyvärr för dem så måste de köpa in till höga kostnader och överskottet kunde inte säljas för lika höga priser.
För information, parken är på 650 MW. På den tiden räknade man med 10 miljoner kronor per MW –> 6,5 miljarder SEK i investering. Är skulderna 600 miljoner € motsvara det i dagsläget mer än 7 miljarder SEK. De räknade med 2,2 TWh produktion, men det är en kapacitetsfaktor om nästan 39 %. Markbygden / Swewind har själva angett 35 % som kapacitetsfaktor vilket ger en produktion om 2 TWh och för Sverige som helhet ligger kapacitetsfaktorn på 30 % vilket ger en produktion om 1.71 TWh. Är det så låg produktion förstår jag det är svårt att alltid svara upp mot kraven. 1.65 TWh motsvarar en kontinuerlig effekt om 188 MW (av 650 MW).
Karl Erik R
“Problemet här är att företaget har sålt el på termin till överenskommet pris.”
Nja egentligen ska du skilja på fysisk leverans och finansiell prissäkring. Vid fastprisavtal “kan/brukar” säljare säkra sin marginal på den finansiella derivat-börsen (t.ex terminskontrakt) som ifråga om el inte levereras utan kontantavräknas vid kontraktets förfallodag. Beroende på prisfluktuationer och förväntningar om sådana hanteras dessa positioner separat och kan stängas när som helst.
I detta fall köper Hydro (i Norge eller Sverige) en bestämd volym eller hela sitt elbehov av Markbygden Ett vilka i likhet med andra (export-)producenter osv måste sälja sin el på Nordpool (till Norge) eller om Hydro finns inom samma elområde direkt via Hydros lokala nätägare. Den lokala nätägaren, SvK och säljaren/producenten har koll på den aggregerade efterfrågan och utbudet tillsammans. Vems el som exakt levereras är okänt (ett hål i väggen). Kan inte leverantören producera vad som behövs är SvK (i Sverige) med och balanserar utbudet. Aktörerna på Nordpool’s köpsida är de som huvudsakligen ser till att det finns tillräckligt med el inom el-området.
En fantasiregel vore att staten ställde varje vindkrafts-leverantör inför kravet att vid var tid kunna starta gaskraftverk motsvarande deras normalproduktion, t.ex 35% av varje vindkraftsverks effekt-kapacitet?
Om el-priserna varit någorlunda förutsägbara (som förr) hade terminshandeln varit ett bra instrument att säkra fastprisavtal. Men vi vet hur ovanligt illa systemet fungerar pga klåfingriga politiker. Man tycker ända att vintertider med mindre vind är en gynnsam period för säkring av framtida försäljning men bara i teorin som vi erfarit pga en massa orsaker som inte ens “experterna” (och marknaden) kunnat förutse. Elnätets kapacitet-problem ett annat liksom geopolitiska händelser och andra utbudsstörningar.
Vi minns kaoset hösten 2021 som började med ovanligt kallt väder och en jungfruerlig derivat-börs som gav skrämsel-hicka hos börsledningen när även flera stora aktörer inte längre klarade av sina marginalkrav. Och som ett brev på posten började FED Reserve i november höja sin styrränta i snabb takt.
En skuld på sex miljarder fördelat på 179 VKV är inte anmärkningsvärt. Skulden motsvarar 33,5 miljoner per VKV. Priset per VKV i den storleken är minst det dubbla, 70 Mkr eller mera. Låneskulden är alltså mindre än 50 % av byggkostnaden.
Problemet här är att företaget har sålt el på termin till överenskommet pris. När snurrorna inte levererat tillräcklig mängd så tvingas man köpa på marknaden, oftast till högre pris och därmed förlora pengar på varje köpt kWh. Nu försöker man i rekonstruktionen komma ur avtalet som från början sträckte sig över 15 år. Kommer man inte ur avtalet så blir det förmodligen konkurs och 179 VKV som ska säljas av konkursförvaltare. Alternativt kan ägarna ”bita ihop” och lägga in nya pengar i företaget för att förhindra konkurs. Eller sälja företaget till det pris man kan få.
All kinesisk politik mot Sverige och Väst syftar till att undergräva vår ekonomi och nationella självständighet. Hittills partnar de med WEF och Globalisterna i den strävan – i avvaktan på den slutliga Harmageddon.