De senaste Mauna Loa data

Figur 1. Ett års data för halten CO₂ på Mauna Loa, Hawaii

  • Gröna ringar = Dagliga medelvärden
  • Röda streck = Medelvärden för en vecka
  • Blå streck = Medelvärden för en månad

Notera att mellan februari och mars sjönk halten, fast den normalt brukar stiga hela tiden den tiden på året.

Figur 2. Senaste månadens detaljerade data

  • Röda punkter = Medelvärden för en timme
  • Gula ringar = Medelvärden för en dag

Under hela månaden uteblir den “normala” stigningen. Man kan t.o.m. ana en liten sänkning av halten. Det är naturligtvis för tidigt att dra några slutsatser därav. Men vi vet att samtidigt har utsläppen ökat i förhållande till fjolåret och det torde även ha skett under månaden, eftersom vädret har varit extra kallt på många håll och flera nedstängda kolkraft-verk tagits i drift igen.

Med stort tack till Claes Forsgårdh som håller koll på Mauna Loa.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

16 thoughts on “De senaste Mauna Loa data

  1. Tomas P,

    Då borde rimligtvis samma argument gälla för alla andra gaser som Manua Loa och intilliggande vulkaner avger, vilket inkluderar bl.a. svaveldioxid och vätesulfid, men man mäter där fortsatt …

    Missa inte att klimatforskningen är starkt politiserad, medan vulkanforskningen [fortfarande] inte är det, då det inte finns några politiska eller ekonomiska vinster att hämta i den senare. Det orsakar uppenbart konsekvenser för den förra …

    NOAA, som lokalt ansvarar för mätningarna av koldioxid (ej vulkanerna, det gör USGS), lämnar en reservation i sammanhanget:
    “The Mauna Loa data are being obtained at an altitude of 3400 m in the northern subtropics, and may not be the same as the globally averaged CO2 concentration at the surface.” (nyckelordet är det icke-vetenskapliga ordet ‘may’) Värt att notera är att luftens sammansättning skiljer sig från den vid havsnivå.

  2. Finns mätstationen på Manua Loa kvar? Trodde att den övergavs i samband med vulkanutbrottet.

  3. @Thomas P

    Vad beror den tillfälliga ökningen mellan 12 – 14 jan på?
    Kan det vara en pust från vulkanen?

  4. Mätningar av koldioxidhalter påbörjades på Amundsen-Scott-basen på sydpolen ungefär samtidigt som på Mauna Loa. Till med ett par månader tidigare, om jag minns rätt. De mätningarna visar samma trend, men med mindre årstidsvariationer och med en fördröjning på ett par år för koldioxidhalterna.
    Skillnaderna är lätta att förklara. Mitt på en istäckt kontinent, nästan utan växtlighet, borde det vara små årstidsvariationer i koldioxidhalterna, eftersom variationer främst beror på ändringar i växtlighet under året. En viss del beror på balansen mellan atmosfär och havsvatten.
    De mänskliga koldioxidutsläppen, som rimligen står för större delen av ökningen från ett år till nästa, sker främst på norra halvklotet. Då tar det ett par år innan utsläppen har nått den sydligaste punkten på den här planeten.

  5. Petter F, hur påverkar vulkanen om vinden kommer in från Stilla havet menar du? Den är förvissa lokal men också lätt att ta hänsyn till. Gillar du inte just den lokalen har du också många andra att välja på även om de inte går riktigt lika långt tillbaka i tiden.

  6. Du är en genuin komiker TP. Så vulkanen är inte ett lokalt förhållande?

  7. Genomsnittet för de 12 månaderna (feb-jan 2022(-3) blir ca 419 ppm. Då har jag beräknat januari till 419 ppm (6 dgr fattas). Det tycks vara en nedgång jmf med f.å! (?). Eller vilka siffror är det som används när man beräknar de årliga ökningarna?

    Som Adepten frågar är uppgången i mitten av januari lite märklig! En liten vindpust eller analysfel?

  8. Vad beror den tillfälliga ökningen den 12 – 14 jan på?

  9. Jag skrev att jag ej kunde se någon nettouppgång av halten CO2 under 12 mån ovan. Men hur det ut jmf med året innan dvs 2021? Var inte siffran då drygt 421 ppm i snitt?

    Ovanstående mönster är alltså i stort sett normalt under en årscykel mht kolsänkor och “utsläpp”. Man säger att koldioxiden snabbt sprider sig jämt i atmosfären. Det sågtandade mönstret över tillväxten varje år tycks vara likformigt mht det säsongsmässigt återkommande inbromsningen då växtsäsongen pågår (markvegetationen) under företrädesvis maj-september. Samma mönster känns naturligt för norra hemisfären där vi bor (de flesta) men gäller inga skillnader med SH där klimatet är det omvända? Och tropikerna kring ekvatorn? Varför tycks NHs växtsäsong dominera kolsänkorna? Och hur spelar osceanerna in?

  10. SasjaL, mätningarna startades av Charles David Keeling just för att mäta global CO2-halt, inte för att mäta vulkanens aktivitet. Det var en bra plats eftersom vinden för det mesta blåser in från Stilla havet så man får mätningar minimalt påverkade av lokala förhållanden. Inga fabriker, skogar med fotosyntes etc. De dagar det blåser från vulkanen får man slopa mätningarna. Keeling tog även luftprover från Antarktis.

  11. SasjaL. Klockrent, knivskarpt och avslöjande! Eller för att raljera lite; Det bidde inte en vante – det bidde bara en klimatkatastrof!

  12. Jag kan fortfarande inte släppa att detta handlar om en mätstation, som byggdes för att övervaka Manua Loas aktiviteter. Vilket inkluderade koldioxid …

  13. Det kommer en förklaring att det är en “paus” i värmepannan, precis som man försöker bortförklara det kalla 70-talet.
    Man kan räkna med att liknande “paus” kommer att förklaras under kommande köldperioder (oavsett när de inträder)

  14. Mycket intressant! Dvs att 12 mån data inte visar en nettouppgång. När får vi “experternas” förklaring?

    Sade man inte att utbrottet under november (någon vecka drygt) skulle stoppa mätningarna?

Comments are closed.